Fastlagssöndagen

Fastlagssöndagen
Se, vi går upp till Jerusalem, sjunger vi varje år den här söndagen. Nu går vi upp... säger Jesus till lärjungarna. men dom är motsträviga. Det är ingen liten uppförsbacke det handlar om. Nu är de utanför Jeriko 400 meter under havsytan. Jerusalem ligger i bergen 400 meter över. En stigning på 800 meter. Men det är inte bara uppförsbacken som gör att de ryggar, de är både förskräckta och fyllda av bävan. Jerusalem är religionens och politikens maktcentrum, och betyder fara, När Jesus blir farlig så blir det farligt för lärjungarna. Fara reagerar vi instinktivt på. Vi vill fly. Men Jesus berättar dem vad som kommer att hända. Han ska bli spottad på, dömd, utlämnad och dödad. Han försöker inte luras eller komma med falska förespeglingar. Det som ska ske nu är det som hela hans liv har haft i fokus. Kärlekens väg. En väg som leder honom till döden för dem som han älskar. Sådan är Guds kärlek för oss. Har du lekt leken kycklingmamman som liten? Hon som ropar, – Kom alla mina kycklingbarn. – Vi vågar inte, svarar alla barnen. – Varför inte det, ropar hon. – För vargen. – Kom ändå! Och alla barnen springer. De springer trots att de vet att vargen lurar, att de kan bli tillfångatagna. Kom ändå, säger Gud till oss. Jag vet att farorna hotar.

Lärjungarna är fyllda av bävan, de är som små kycklingbarn, rädda för den stora stygga vargen. Precis som vi kan vara rädda. För livet som kan vara både komplicerat och farligt. Men tillsammans med Jesus finns någonting som vi inte kan få någon annanstans, En kärlek som går ett steg längre, älskar lite mer, och ger allt – för oss, för vår skull. Kom ändå, säger Jesus. Kom till mig. Fast det är farligt, jag kommer aldrig att ge mindre än mitt liv för er. Kom ändå.

När lärjungarna inte orkar lyssna på vad Jesus säger om det som kommer att hända Människorsonen frågar de istället om de kan få de bästa platserna till höger och vänster om Jesus i hans härlighet. Jesus svarar med att berätta om ett helt annat perspektiv: "Men så är det inte hos er, säger han. Den som vill vara stor bland er ska vara de andras tjänare och den som vill vara den första bland er ska vara allas slav. Ibland är vi också rädda. Vill inte lyssna på vad Jesus säger. Lägger helst upp gobitarna från livet på brickan framför oss och låter någon annan betala. Människorsonen ska ge sitt liv till lösen för många. Vårt liv är redan betalt, med hans blod. Det är vårt att leva det. Fast vi är både rädda och förskrämda, ibland fyllda av bävan eller ren skräck. Vi har alla våra vargar att slåss mot. För livet är både komplicerat och farligt. Men tillsammans med Jesus finns någonting som vi inte kan få någon annanstans, En kärlek som går ett steg längre, älskar lite mer, och ger allt – för oss, för vår skull, för att vi ska leva. Kom ändå, säger Jesus. Kom till mig. Fast det är farligt, jag kommer aldrig att ge mindre än mitt liv för er. Livet tillsammans med Gud inte ett löfte om ett liv som är fritt från faror, men att det är ett liv i löftet från honom som har givit sitt liv för oss, han som går kärlekens väg för att vi ska leva om än vi dör. Därför säger Jesus; Kom, kom ändå. Fast du känner dig liten och rädd och inte vet om du klarar det hela vägen fram. Jag är med dig, jag är här, jag ska aldrig överge dig. Den som kommer till mig ska jag inte visa bort. Det är också dopets löfte; Jag är med dig alla dagar till tidens slut. Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, så som det var av begynnelsen, är och skall vara från evighet till evighet. Amen