Att lägga rabarber på Bibeln

Jag läser i min bibel (Verbum förlag Bibel 2000) som är Bibelkommisionens översättning 1999 utan notapparat eftersom man hade så bråttom att få ut en bibel på marknaden i samband med millenieskiftet, så att man inte väntade tills notapparaten var klar. Vad det nu skulle göra för skillnad, för jag vet inte om det är just den här bibeln som får människor att längta och törsta efter att veta mer om tron. Många av Bibelns böcker inleds med kommentarer som att man inte är säker på vem som är författare, man vet inte vilket sammanhang eller under vilken det är skrivet och att det är ganska troligt att det inte har gått till så som det står.

Jag nämner som bara ett exempel inledningsorden till 1 Mosebok: Det material som ställts samman i Första Moseboken kommer alldeles säkert från olika källor. Någon enskild författare går därför inte att ange och några upplysningar om ursprunget till denna bok ges inte. Det innebär att det inte heller är möjligt att datera boken. Hur kan man om man läser 1 Mosebok påstå att det inte anges varken författare eller ursprung? Man kan vara tveksam till om uppgifterna stämmer men det är osanning att påstå att ursprung och författare inte anges även om dessa uppgifter inte skulle vara korrekta.

Det finns en notapparat i senare biblar än den jag har där den skrivna texten anses både osannolik och orealistisk. Och med en bibelkritisk vetenskaplig forskning utan någon Gudstro är det rimligt att komma fram till de resultaten. Då lämnas inget utrymme ett övernaturligt skeende genom Guds makt och ingripande. Men bibelkritisk forskning är ett brett fält av olika tankar och riktningar. Min undran är varför just denna riktning som jag placerar i genren liberalteologi får utrymme i just den här Bibeln. En bibelkritisk forskning är viktig och angelägen liksom alla annan forskning kring olika dokument, böcker och historia. Men bibeln är inte bara en bok utan är också böckernas Bok och den bok som många troende kallar för Den heliga Skrift och Guds Ord.

När jag läser min bibel ber jag om Guds Andes ledning före Bibelkommisionens. Jag läser och ber om att genom Anden få ta emot Guds ord så att Gud kan tala till mig genom det. Men för den skull lägger jag inte bort mitt förnuft, inte heller mitt intellekt. Jag har utrustning att genom min teologiska utbildning urskilja olika bibeltolkningar och riktningar, men för den som inte har det blir dessa kommentarer sanningar som presenterar som om de vore ett oemotsägligt faktum. Och så enkelt är det inte. Tänk om det istället inledningsvis i Bibeln kunde stå ett ord detta: Be om Guds Ande som ska öppna ditt hjärta för ordet så att det kan leda dig på alla dina vägar.

När jag läser min bibel så känns det som att Bibelkomminsionen har lagt rabarber på den genom att redan i förväg tolka och tala om för mig vad jag ska tro och vad jag ska tvivla på. Och nu önskar jag mig en Bibel som är fri från de förestavade tolkningarna, där ordet kan få tala fritt till mig, där Gud kan få tala in i mitt liv i det som är lika aktuellt och angeläget nu som det var för det folk som författaren i Guds ande skrev och inspirerades att tala till.

Att lägga rabarber på Bibeln - det kan vara att tvinga på någon annan en tolkning än den som Gud själv vill att vi ska göra. Att vi, när vi läser bibel inte läser den för att höra vad Gud faktiskt har att säga till oss utan läser den då vi redan har bestämt oss för vad vi vill att den ska säga till oss. Det är också att lägga rabarber på bibeln, men det uttrycket ska inte tolkas bokstavligt utan symboliskt :-)