onsdag 27 augusti 2008

KVALITETSUTVECKLING

Sitter med ett papper framför mig i sena natten, läser frågan om och om igen och försöker ställa den mot vad vi gör, vårt mål, vår riktning, vår längtan och uppgift att vara kyrka, verksamhetsåret 2009 :/ Sätt upp mål för kvalitén, t ex antal nöjda deltagare, anges i någon form av enhet: st, % nyckeltal.

Mitt mål är alla människors frälsning, att var och en som kommer till vår församlings olika möten under nästa sommar kommer att vända om och bekänna Jesus som Herre i sitt liv. Alltså 100%. För ögonblicket glömmer jag punkten om uppföljning och avrapportering. I mitt stilla sinne ber jag att innan det är dags för det så ska Jesus ha kommit tillbaka. Inte kan jag väl fylla i de raderna med "den yttersta domen". Man frågar efter vem som ska följa upp vad som har hänt eller inte hänt... Och nästa fråga, om människors omvändelse är mitt mål, hur ska jag hitta instrument för att mäta det? När vi behöver börja dubblera våra gudstjänster på söndag förmiddag? Men så kommer jag till detta med nöjd... Är det verkligen rätt begrepp att använda i kyrkan. Är det vad vi vill ha, nöjda besökare i alla sammanhang? Om Christer Sturmark kommer till en av våra gudstjänster och möten och går nöjd därifrån så är det ju förmodligen en hård dom över det vi gör, eller så har ett mirakel skett! Det var inte sällan som människor lämnade Jesus i vredesmod eller harm, för att de inte fick vad de kommit för att få. Han strök inte människor medhårs, men tvekade aldrig att trösta den sorgsne, hela den lidande, upprätta den fallne. Men är det att vara nöjd?
Frågan är vad nyckeltalet i det här sammanhanget handlar om. Förmodligen någonting som vi inte helt och hållet kommer att kunna nå. Vissa saker kommer alltid för andra att vara en förborgad hemlighet. Någonting som är mellan oss och Gud. Det är mycket möjligt att det kommer att lysa igenom, men det är inte ens säkert att vi får skörda frukterna av det vi sår, ännu mindre vara helt säkra på om någonting verkligen har blivit planterat. I detta måste vi lita på Gud, på Guds närvaro, att det är han som har nyckeln till våra hjärtan, att det bara är till honom som vi kan komma med vår undran eller fråga, vad blev det med alla jag längtade efter, drömde om och vill göra för dig, Herre...?
Det är viktigt att ställa sig frågan vad vi gör och utvärdera det vi gör. Men det är viktigare att ställa de rätta frågorna annars kommer vi aldrig att finna de rätta svaren. Och det finns en fråga som jag inte vill ställa, inte efter gudstjänst, inte efter något möte eller i något sammanhang. Är du nöjd? Det kan man fråga den som man håller på att servera påtår på kaffet eller inte. Men kyrkans liv bygger inte på nöjda kunder utan människor som blir upprättade, helade och försonade med Gud i sina liv. Det kan vara en mycket smärtsam process och i vissa lägen skulle den som får frågan svara allt annat än just så: jag är nöjd... Min uppgift är att ge de rätta svaren på det som jag har bekymmer med som fel ställda frågor. Jag jobbar vidare på det, - i morgon...

Inga kommentarer: