5-2 till vem?

Trillade över en gammal artikel från någon prästvigning som hade följande rubrik: 5-2 till kvinnorna. Jag är inte så sportintresserad, men ett resultat som detta brukar oftast betyda att de som fått mest är vinnare av matchen. Att jämförelsen i poängresultat eller antalet mål markerar en segrare och en förlorare. Därför blir jag så förvånad när jag läser en sådan rubrik. Nu var det förvisso en profan dagstidning och varför skulle de tänka på annat sätt? Men på ett sätt så är det helt legitimt att skriva så så länge kvinnorna är överlägsna, för då går man jämställdhetens och feminismens ärenden och då är det också politiskt korrekt. Men jag tänker tillbaka på min egen prästvigning, vi var ännu inte så många kvinnor i Göteborgs stift 1994. Tänk om rubriken hade varit 6-2 till männen? Vilka protester det skulle ha mött! Det är jag övertygad om. Sådana här jämförelser gör oss alla till förlorare, inte minst kyrkan och framför allt Guds rike.

Jag anser att kvinnans rätt och möjlighet till prästämbetet är jätteviktig, det är här jag har min egen kallelse. Men när fokus flyttas från Honom vars ärenden jag går, till mig som person, så får jag inte längre samma möjlighet att verka för Guds rike. När jag oftare får frågan om hur det är att vara kvinnlig präst än jag får frågan om hur det är att leva som kristen... Men på den första frågan svarar jag numera med svaret på den andra. För jag har upptäckt att människor som längtar efter det andra svaret ofta bara vågar ställa den första frågan, den är mer okej... Inte så brännande.. Och som kristen, kvinna och präst har jag ju faktiskt världens chans! Den använder jag mig av... :-)