Är det stumhetens kultur idag i vårt samhälle som är den största demonen, att vi lever i ett demoniserad stumt samhälle som inte säger ifrån, där vi trubbas av allt mer och våra gränser minskar, vår tolerans ökar för vad vi utsätter varandra för och låter andra utsättas för utan att vi säger ifrån. jag funderar på det eftersom jag själv lider av denne demon, att jag inser att det är där som mina egna personliga och privata nederlag finns, i stumheten. I oförmågan att öppna munnen och säga, det räcker nu. Jag vill inte vara med om det här. Och hur oerhört svårt det är att börja tala och sätta ord på den ordlösa smärtan som inte fått komma ut. Rädslan över att ännu en gång bli tystad. Kanske är det därför jag bloggar, visst blir man emotsagd, utan tvekan, det är liksom poängen med bloggen, men jag får i alla fall skriva till punkt. Och våga säga det där som jag annars inte skulle göra.
Men om samhället lider av samma stumma demon som hindrar mig att tala ut om det som är orätt och fel, då är det inte konstigt att det händer som vi ser hända omkring oss idag. Demoner har som sitt främst mål att skilja oss från Gud, gör allt för att ställa sig mellan oss och Gud. Och när talet om rätt och rättfärdighet tystnar då faller också mörkret.
En gång var ni i mörker men i Herren har ni blivit ljus.
Lev som ljusets barn – ljuset bär frukt
överallt där det finns godhet, rättfärdighet .
Låt oss be om befrielse för en demoniserad värld, om tal till de stumma och handlingskraft att agera! Vi vill inte ha mer Erfurt, Winnenden, källarhålor i Amstetten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar