GP damp ner i brevlådan och där var en rad med olika korta personintervjuer från gatan om huruvida man hade röstat eller inte. majoriteten hade valt att gå till val på goda motivationer. Dock hajade jag till (borde kanske inte förvånas) av svaret från två intervjuade damer. Nej vi tillhör Jehovas vittnen, röstar inte till EU, inte heller till Riksdagen, vi tror på Bibeln.
Aldrig tidigare har jag hört att tron (oavsett religionstillhörighet) skulle vara avgörande huruvida man tar sina demokratiska rättigheter i anspråk eller inte. Jo, förresten i extremfall har jag nog hört talas om det. Att man väljer att avstå från att fira religiösa helger trots att man ha lagstadgad rätt till ledighet att göra det är väl okej. Men i ett samhälle med en diktatur vet vi av erfarenhet att det första som brukar få stryka på foten är just rätten att fritt utöva sin tro och ha sin kyrkotillhörighet. Så just för att jag tror på Bibeln, för att jag tillhör en kyrka som idag tack och lov är fristående från staten, så väljer jag att rösta. Så att min röst, mina värderingar, min värdegrund ochsyn på människan grundad i en kristen-etisk hållning i allra möjligaste mån får bli företrädda i samhälle, kommun, landsting, riksdag och EU. Så kan jag och mina företrädare som fått min röst fortsätta att arbeta för att det vi tror i framtiden också ska vara möjligt. Många gånger kommer tro och politik på kollisionskurs, så kanske det måste vara med nödvändighet. Bibeln talar om det, om spänningen mellan det jordiska och det himmelska. Man kan inte tjäna två herrar förvisso, möjligen är det så dessa damer argumenterar. men i slutändan så kommer det ändå bli så att någon, på ett mandat som inte är deras, kommer att få företräda deras rätt att inte bara samlas och utöva sin tro utan också ges möjlighet att publikt i en offentlig tidning kunna säga vilken kyrka man tillhör och vilken tro man omfattar. Det är värt att lägga sin röst på för att i framtiden få fortsätta göra!
1 kommentar:
Hej Liselott!
Har med intresse läst ditt inlägg om som bl.a. tog upp att Jehovas vittnen inte röstar.
Jag förstår mycket väl din tanke att ta tillvara de demokratiska rättigheterna.
De första kristna var dock neutrala i alla politiska frågor. Detta berodde säkert på att Jesus tydligt påpekade att hans rike inte skulle vara någon del av denna värld (Joh.17:16).
Politiska åsikter för ofta med sig stridigheter och osämja - något som de kristna blev varnade för. De skulle i stället vara förenade i tanke och handling (1 Kor.1:10).
Profanhistorien ger många bevis för att de första kristna var politiskt neutrala och att de inte tog del i krig. I boken The Beginnings of Christianity sägs det: ”Kristendomens grundare var outtröttligt på sin vakt mot allt som skulle kunna utgöra en tendens till direkt inblandning i den etablerade politiska ordningen.” I boken On the Road to Civilization sägs något liknande: ”Urkristendomen mötte ringa förståelse och betraktades inte med välvilja av den hedniska världens härskare. ... De kristna vägrade att fullgöra vissa förpliktelser som ålades romerska medborgare. ... De ville inte inneha några politiska ämbeten.”
Angående de första kristna och militärtjänst sade den tyske teologen Peter Meinhold: ”Att vara kristen och att vara soldat ansågs oförenligt.” Jonathan Dymond skriver i sin essä ”An Inquiry Into the Accordancy of War With the Principles of Christianity” att Jesu efterföljare en lång tid efter hans död ”vägrade att ta del i ... [krig], vad det än fick för konsekvenser, oavsett om det var vanära eller fängelse eller döden”. Dymond tillägger: ”Detta är ett obestridligt faktum.” En annan skribent säger att det var först ”när kristendomen blev fördärvad” som de kristna blev soldater.
Så det är kanske inte så konstigt att Jehovas vittnen nekar att rösta. De är ju även vapenvägrare som du kanske känner till.
Skicka en kommentar