Ska icke räkna dem alla...

Jag tog bort räknaren idag från min sida. Gjorde det av flera skäl. Visst är det roligt att se hur många som faktiskt läser min sida, men det kan jag ju göra genom att gå in på bloggtoppen. Men hur viktigt är det att visa alla andra hur många eller hur få besök jag har? Och om det är viktigt... Då är det verkligen skäl att ta bort räknaren. För det vet väl alla ni som bloggar att det inte bara är ett sätt att skriva av sig sina tankar, visst har vi en adressat och visst vill vi ha läsare. Att blogga är både ett delande, en programförklaring av var vi själva står samt en längtan efter bekräftelse... Se mig... Jag har en liten och skiftande skara läsare som kommer från olika håll. Jag har länkat upp till några bloggar som jag läser, läser ännu fler och tar gärna emot bloggtips. Finns det någon spännande sida som jag har missat? Som någon annan har missat? Gillar att titta in i andras bloggbibliotek. Och det är betydligt intressantare än att sitta och räkna besökare eller sidvisningar... Så nu har jag tappat räkningen. Och jag får medge att ett av skälen dessutom var att jag såg att min webräknare plötsligt hade dragit bort 100000 besök. Då kunde jag inte ens ha den för att skryta med...

Men nu väntar lördagen. Predikan är färdig och jag ska snart ha dop. Sen blir det ett besök med föräldrarna i Pilane gravfält med sin konstutställning av skulpturer. Väl värt ett besök men det är sista helgen nu. Sedan blir det födelsedagsfirande för sonen tillsammans med mormor och morfar! Och sen är det söndag. Därför är det gott att ha predikan klar.. Kanske hamnar den också i bloggen? Men inte en dag i förväg, den är inte sjösatt än!