Fick en vindruvsranka igår i inflyttningspresent. Det stod självfertil på beskrivningen. Dvs den växer och bär frukt på egen hand. Tänker att det är en bra bild för mitt eget liv. och mitt nya hem. Nu ska jag leva växa och bära frukt på egen hand.
"Blom where God plats you" står det på en annan inflyttningsgåva. Det är också sant. Omplanterad. men helt på egen hand vet jag att jag INTE är. Även om det är jag som står för växten så är det Guds Ande so står för vattnandet. Att äntligen till slut vara där jag är. Fast jag känner mig ändå lite som mina omplanterade rabarber. Deras rötter har grävts upp, några är avhuggna, lite lämnades kvar i jorden även om jag fick det mesta med mig. Dom är lite vissna, men precis som med mig och mitt eget liv så tror jag att de hämtar sig. Om de bara får tid att vila... Om de bara får lämnas i fred lite gran, lära känna sin nya jord och slå rötter i myllan, då går det också att sträcka sig mot himlen... Så småningom, igen... vill tro det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar