Ibland låser det sig

Det blev bara tvärstopp. Det hjälpte inte att tre hjul rullade när det fjärde inte ville. Den glansiga ytan i snön visade tydligt att hjulet vägrade rulla en meter, det osade bränt och hjulet var skållhett. Några rejäla inbromsningar och det blev något bättre, hjulet började rulla igen med ett visst motstånd... Till slut lyckades jag ta mig till en verkstad som ordnade det på kanontid, det var handbromsbvajern som frusit fast. Ett tips - dra inte åt handbromsen i kyla! Eftersom jag klättrade med in under bilen på verkstaden för att se vad han sysslade med så vet jag nu vad jag ska göra för att reparera om det blir fel igen. Jag tänker minsann inte stå handfallen vid vägkanten!

Men nu när jag kommit hem, trött efter en intensiv och känslomässigt stark dag så inser jag att jag är lite som den här bilen. När det blir kyligt och kallt, när klimatet omkring mig fryser så blir det stopp helt enkelt. Det hjälper inte att tre hjul rullar om ett vägrar, jag kommer ingenstans, allt blir motstånd och den där naturliga rullningen, "flowen" som man kan få in när man fått upp farten helt enkelt bara avstannar. Livet lever med motstånd...

Nu vet jag hur jag ska smörja hjulet, och vajern. I andra sammanhang brukar man ju säga att man ska dra åt bromsen när det blir för, mycket jobb, den här liknelsen haltar i det resonemanget. Jag vill helt enkelt bara hitta mitt "flow" igen... Jag älskar att frikoppla när jag fått upp farten för att se hur långt livet kan rulla utan att behöva lägga på gas, det är så det borde var med det riktiga verkliga livet... Jag behöver helt enkelt lite mer smörjelse för att komma dit...