Klassskillnader

För handlade klasskillnader så ofta om bakgrund, om möjlighet att få studera vidare. Att komma någonvart. Jag tror att vi måste inse att kjlasskillnaderna har tagit nya former, att de går tvärs över alla linjer. Ja, jag vet att det finns barn och ungdomar som har så mycket svårare att komma vidare än andra. Men idag är klasskillnaderna inte en skiljelinje mellan akademiker och arbetare, välutbildade och de som inte är det. Om jag ser mig om i min närmaste omgivning så märker jag att många utan någon längre utbildning men med en god hantervkarkompetens har bra jobbi, trygga jobb, och god lön, i förhållande till att man inte har så mycket eller inga studielån. Men jag har också vänner med lång akademiska utbildning på universitet som knappt har mat för dagen, inte har arbete och riskerar att utförsäkras från alla system. När jag var liten så var det mycket arbetarprat, men kunde se "ner" på lärarbarn, tycka att utbildning var snobberi. Idag är utbildning en enorm ekonomisk börda men utan att alltid ge en löne- och tjänstegaranti. Jag vet inte vad jag egentligen vill ha sagt med detta. Anat än att värklden och samhället och människorna är en mycket större och saligare blandning idag än förr. Det behövs till exempel inte så stor kompetens för att bli stenrik Hollywoodfru, men kanske lite mer av den intelektuella arten för att kunna förbli det...

Varje människa borde vara värd att tas på allvar, varifrån hon än kommer, utan värderingar och varje människa borde ha rätt till ett arbete och rimliga förhållanden för att kunna försörja sig och sin familj...