Sabbatsvila

Funderar på det här med sabbatsvila. Det var söndagens predikotext. Jag och en kollega pratade om att det ibland är svårt att få ut veckans två lediga dagar. En dag går oftast bra men inte alltid de lagstadgade få enligt femdagarsveckan. Men enligt bibeln så står det ju att vi ska arbeta 6 dagar och vila den 7e. Men det är klart om vi ska tro Bibeln så levde människan i 600-700 år. Tro jag det, då blir det massor av sabbatsvila, men om vi bara blir 70 eller 80 år? Då behöver vi nog två för att hinna med allt vi vill och behöver.

Men hur gör jag med min egen sabbatsvila? Den är ju idag, på måndagen eftersom jag arbetade på söndagen. Jag ägnar mig åt att storstäda huset, på fredagar och på måndagar, före helgen och efter helgen.

Men jag tänker att om vi har en dag till andlig vila, vår söndag, och en dag till ledigt så är det den som vi får ägna åt allt det där som vi annars inte hinner, klippa gräset, åka till IKEA, bona golven...

Det är min dag idag det. Att när jag skickat iväg man och barn till jobb och skola så får jag ägna mig åt mitt ostörd, ligga kvar i sängen, dricka kaffe, damma, städa,och sen sticka ut på en joggingtur och till sist ta emot familjen når de kommer hem. Bara min dag... Och om man dessutom får städa och samtidigt titta på Mia Skåringer på SVT play. Då blir det riktigt roligt att städa.

Bortsett från just nu då jag inser att min kaffekopp står och svalnar på andra sidan av den bonade korridoren. Men vad gör väl det när det finns micro...

Måndag, vilodag, sabbatsvila, bara min dag...