Vilken grym Gud!

Vi pratade lite i församlingshemmet i Rönnäng idag om ords olika betydelse. Vilka roliga missförstånd som kan uppkomma när ord i våra olika dialekter har helt olika betydelse.

Det händer att någon säger till mig efter en gudstjänst att jag är Schvår… Jag fixar nog inte riktigt uttalet. Första gången jag hörde det så tänkte ja, nä, det är ju himla trist. Det är ju inte så jag vill bli uppfattad. Innan jag fattade att det var något positivt. I Skåne och i Småland betyder nämligen svår att vara en person som inte bara är trögtänkt utan helt enkelt någon som är ganska irriterande att höra att göra med. I skolan var det som var svårast som man på min tid satte i specialklasser… men så är det ju inte riktigt här, har jag förstått.

Ett annat uttryck som vi kom att tala om var ordet sjukt. Det fanns en tid när det som var sjuk var eländigt och besvärligt, något som man ville göra bot på. Efter syndafallet talar vi om en sjuk värld som behöver läkedom och försoning. Och nu om man frågar någon, hur var konserten? Den var sjukt bra! Hur hade du det på semester, sjukt gott!

Fast det ligger väl i sakens natur att vi när vi inte kan toppa det positiva mer superlativer att vi får ta till negationerna istället.

Häromdagen frågade jag mina barn: är ni hungriga? Nä, det är lugnt, fick jag till svar… Hur hade du det på kalaset då? Jo, det var lugnt! Okej..

Till sist frågande jag min lilla bonusdotter, om hon hade roligt på Liseberg. Och hon svarade, Jo, jag hade roligt. Och då kom jag på att den lilla damen är ju norska, och roligt på norska betyder ju – Lugnt… Fast jag är rätt så övertygad om att det var den svenska bemärkelsen som gällde, för lugnt var det definitivt inte.

Men när vi kommer till det här med Gud då? Vi har ju haft barnens sommarkyrka förra veckan denna veckan. Och förra veckan så sjöng vi en sång med barnen varje dag. Då sjöng vi om Gud och sa, du är grym, du är värsta grymma grejen. Under alla mina år som präst så har jag ofta fått arbeta med frågan om huruvida Gud är grym eller inte, när vi läser ibland annat Gamla Testamentet.  Det dilemmat och hur vi hanterar Guds handlade i olika sammanhang har inte förändrats, men faktum är att det är betydligt mer komplicerat att tala om en grym Gud och veta om det uppfattas som positivt eller negativt. Att fråga ungdomar idag om hur gudstjänsten var och få till svar, den var helt grym, får jag med största trolighet uppfatta som positivt! Men med barnen fick vi i alla fall sjunga vår lovsång till Gud.

Det är du som är bäst
och du är värsta grymma grejen!
Inte nå´n någonstans, älskar mig som du gör!
Det är du som är bäst
Och du är värsta grymma grejen!
Du gör allting komplett, inte som nå´n amatör.

Så detta får vi ta till oss idag, att även om våra ord och uttryck skiftar, även om våra namn på Gud skiftar, så är han alltid densamme, som Gud sa till Mose, Jag är den jag är. Alltid oföränderlig. Gud är den som älskar oss från tidernas begynnelse och fortsätter att älska oss ända in i evigheten. Det kan vi lita på.