Var är du, Gud?

 Predikan Långfredag

Var är Gud i all den djävulskap vi ser i världen?
Var är du Gud? Har du övergivit oss?

Vi behöver ge plats också åt vår vanmakt. Vår totala hjälplöshet och uppgivenhet. Ge uttryck för vårt och världens Kyrie:  
Herre, förbarma dig. Kyrie eleison.

Bibeln berättar gång på gång om människor som ropar ut sin uppgivenhet och vanmakt. Jesus gör det själv på korset:
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?

Kanske är det just där – i ångesten och övergivenheten
– som Jesus går hela vägen in i vår mänsklighet.
Delar vårt tvivel. Vår uppgivenhet.

Det är ingen stiliserad bild av Jesus på korset som beskrivs idag på Långfredagen.  Det är smärta, det är hammarslag.  Som teologen Jurgen Moltman uttrycker i sin bok The cruzified God:
Jesus korsfästes inte mellan två stearinljus på ett altare utan mellan två rövare på de förlorades plats utanför stadsporten.

Det är en Långfredagstro som tar på allvar och speglar smärtan och tvivlet i tillvaron. Det är också en tro som vågar ställa frågan: Var är du Gud?   För om Gud har all makt över himmel och jord, varför ställer Gud då inte allting till rätta? Stoppar krigen, våldet, och terrorn i världen?

 

Det står faktiskt inte alls mycket om Guds allmakt i evangelierna.  Inte heller så mycket om riket, makten och härligheten som vi ber i Herrens bön. Det har andra redigerat dit efteråt. När Jesus lär oss att be så avslutar han bönen med orden: Rädda oss från det onda.

Att vi talar om Guds makt och härlighet beror kanske på att vår mänskliga impuls ofta är att vända oss till en makt, för att vi alltid har gjort det. För att maktens ränder sitter så djupt.

Men Långfredagen visar oss på att Guds makt handlar om något helt annat. För vilken fasa det skulle vara att tro på en Gud som har möjlighet att ingripa men som väljer bort att göra det. Vilken Gud vore det – som kan ingripa men låter bli?
Det är inte min Gud.

Jesus visar i stället på en annan sorts makt. En makt som inte bygger på kontroll – utan på kärlek.  Korset ser ut som ett nederlag. Men det är kärlekens seger.

Jesus dör – men:
Mörkret kan inte släcka honom.
Hatet kan inte böja honom.
Makten kan inte vinna över honom.
Kärleken segrar. Inte genom våld – utan genom att ge sig själv.

Det är Långfredagens budskap: Inte tro på en allsmäktig superkraft, utan på en Gud som delar våra liv. Och när Jesus säger: Det är fullbordat – då har Guds verk bara börjat.