Det finns nog få saker som förenar svenskar så mycket som längtan efter sommaren. Vi drömmer om sol, värme och blå himmel. Och så kommer juni – och regnet. Ibland undrar man om berättelsen om syndafloden egentligen utspelar sig någonstans i Sverige. Noa byggde en ark. Vi bygger altaner, köper grillar och hoppas på bättre väder nästa vecka.
Men mitt i allt detta finns något fint att stanna upp inför.
För Guds skapelse är inte bara de perfekta sommardagarna. Den finns i
regndropparna på fönstret, i fågelsången tidigt på morgonen, i doften av
nyklippt gräs och i den där första kaffekoppen ute på trappan.
Sommaren påminner oss om att livet inte bara handlar om att
hinna och prestera. Naturen har sin rytm. Träden stressar inte fram sina löv.
Blommorna jämför sig inte med varandra. De får helt enkelt vara det Gud har
skapat dem till.
Kanske är det också en påminnelse till oss. Att vi får vila
lite mer i att vara de människor Gud har skapat oss till. Inte perfekta, men
älskade. Och oavsett om sommaren bjuder på solsken eller något som liknar ännu
en syndaflod, så bärs vi av samma Gud som har skapat himmel och jord och som
varje dag låter sin kärlek växa fram mitt i livet.
Bön
Gud, tack för sommaren som ligger framför oss.
Tack för solen när den skiner och för regnet
som får jorden att leva.
Hjälp oss att se din skapelse med öppna ögon
och tacksamma hjärtan.
Ge oss vila när vi behöver vila,
glädje när vi behöver glädje
och hopp när vi behöver hopp.
Låt oss känna att vi är en del av din stora och vackra värld.
I Jesu namn. Amen.
Välsignelse
Må Gud välsigna dig i sommarens dagar.
Må solen värma dig när den tittar fram,
och må regnet påminna dig om att allt som lever behöver växa.
Må du få tid att stanna upp, att njuta av det som är nära,
och att upptäcka glädjen i det enkla.
Må Gud gå med dig på skogsstigen,
sitta bredvid dig på bryggan
och finnas hos dig i vardagens alla stunder.
Må du få vila, kraft och hopp.
I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar