Vi skulle på utflykt idag och regnet vräkte ner just som vi satte oss i bilen. Bekymrat såg vi upp mot himlen där de mörka molnen tornade upp sig mot vårt resmål. Vi hade hoppats att kunna njuta utan att bli blöta. Barnen satt förväntansfulla i baksätet. De visste ännu inte vart vi skulle annat än att något spännande väntade. De var helt bekymmerslösa för regnet. Till slut sade dottern; Mamma man måste tro. Hon hade sett mot samma himmel som vi såg emot. Hon hade sett samma moln som vi men med sin barnatro såg hon något bortom molnen som vi inte såg. Med en trosvisshet som vi tycktes sakna sade hon med sin enkla tro; Mamma, man måste tro. Och det slutade regna...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Vad barn är uppriktiga. Och vilken barnatro. Det behöver vi alla varje dag och i varje litet ögonblick. Tron på Gud och Hans kraft.
Nils Berghänel
Församlingen/rörelsen Livets Ords´s typ av förkunnelse i ett nötskal! :) Din dotter har tydligen fattat det vi alla andra har så svårt att fatta! :) Hi hi...
Kommentar till Cissi. Vad har Livets ord att göra med barnatro?
Tänk efter lite och tänk på att du behöver en äkta barnatro, inte en Livets ord - tro.
Nils Berghänel
Skicka en kommentar