Att vänta...

Jag har plockat fram alla adventsljusstakar. Så klart att de låg i den sista lådan vi tittade i, det är ju så det brukar vara. Och så klart att inte alla ljusen var hela, och att inte tillräckligt många fanns i reserv. men två har jag fått liv i i alla fall. Och det är flera dagar kvar till advent. Vilket säger mig att man inte ska vara ute i sista sekunden eller minuten med allt. Många har inte kunnat vänta, det har lyst i över en vecka redan. Men jag har lite svårt att tända ljusen i förväg, Domsöndagen måste i alla fall passera. Fredag kväll brukar vara regel. Men jag medger att ljuset redan lyser i köksfönstret mot skogen. Vi stod i det ljuset om bakade lussekatter ikväll. Och jag lyckades bränna sista plåten med barnens "specialare" på. Så det är bara att sätta en ny deg, men inte ikväll. Man ska inte göra flera saker samtidigt, minns att mina käraste påminde mig om det, senast för någon dag sedan... Jag vet... :-( Men lär mig aldrig.

Men alla dessa ljus som tänds, i hem överallt, jag önskar att de ljusen också ska tändas i varje människas hjärta. Tänker på texterna om intåget i Jerusalem, som jag redan läst 5 gånger denna vecka i olika gudstjänster. Att alla vi också fanns där och då. Där fanns självklart Hosiannaroparna, som såg och kände igen Messias när han kom, den himmelske konungen på jorden. Här fanns säkert de som bara hakade på för att det hände något spännande. Som avvek efter ett tag, och de misstänksamma som höll sig i bakgrunden, tvivlande, kan detta verkligen vara sant. Och de som längtade, tänk om det ändå kan få vara så, att han är den som han säger att han är, som jag längtat efter att få möta. Och så de andra, de som blev vreda, förbannade, som inte kunde tåla Hosianna ropen, som inte bara förföljdel, och fängslade Jesus utan också sedan alla hans anhängare, som försökte tysta ropen.

Nu har det gått tvåtusen år. Vi ropar fortfarande Hosianna, alla de andra är också med någonstans runtomkring, tvivlarna, tvekarna, de misstänksamma men också de som fortsätter att förfölja och förlöjliga oss som samlas kring Jesus. Jag ber för en värld som behöver honom, få se honom som den han är. Jag ber att Hosiannaropet en gång ska segra och bli allt i alla... Det är en bön för ett nytt nådens år... Att adventsljusstakar och lussekattsbak inte bara ska höja mysighetskoofficienten på vintern utan bli en levande och verklig väntan på att jesus ska få komma in och föda tro i varje människas hjärta...