Det finns tre sammanhang i vilka jag regelbundet går ner på knä. Det första är vid altaret, det andra är för att knyta skorna, det tredje är vid kopiatorn. Det sistnämnda är det vanligaste. Här tillbringar jag min tid, dels med bön och handpåläggning, dels för att rensa alla valsar från papper som fastnar där titt som tätt, dvs varannan kopia. Inte för att jag vet om det hjälper med bön, men det kan i alla fall inte skada. Det absolut enklaste vore förstås att få inköpt en ny kopieringsapparat, men det är en helt annan historia.... Tills dess får jag fortsätta knäfalla och tillbe...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Kära Dotter
Får nu inte din bön hörd
så skickar jag dig knäskydd
Trägen vinner!
Kramar
Mamma
Hej !
Du har en mycket fin blogg
:)
Läser här ibland och blir så lugn och får verkligen frid i själ och hjärta.
på tal om bön till kopieringsmnaskinen, vi på vårt jobb får hålla på som du och så sant som vi är två kyrkvärdfar på vårt jobb och ibland skojar våra kollegor med oss och ropar våra namn och ber oss be en lite bön och ha handpåläggning på maskinen....tro det eller ej...men det fungerar oftast
Trot om du vill, men vi har fått en ny kopieringsmaskin, det är ett under och mirakel och ett bönesvar. I framtiden ska spara på knäfallen för vår Herre, och för andra mer golvnära projekt...
Kul att du gillar min blogg, har inte haft lika mycket tillfälle på sistone för att skriva. Tyvärr... Men det är väl som med städningen. En gammal prästfru sa till mig en gång att det var ett gott tecken att ha lite ostädat hemma, då visar det att jag gör mitt jobb... Om jag inte har så mycket tid till övers för städning och sånt...
Skicka en kommentar