frisörsjälavård

Var och klippte mig idag... En ung elev tog emot mig, det blev billigare så... :-) Hon var duktig, jag blev förvisso inte helt nöjd med klippningen men det var inte hennes fel, hon gjorde ett bra jobb. Lite roligare var det när hon skulle tillkalla sin "mentor" på salongen för att gå igenom vad hon tänkt och få synpunkter. De tittade på mitt hår och undrade över varför det var så tjockt upptill, det höll tydligen på att växa ut rejält, medan det nedersta partiet, topparna var ganska tunt. Har du gått igenom någon kris de senaste åren? De gjorde väl en bedömning i tid hur långt mitt hår hunnit växa... Och jo, javisst, det har jag... Mitt hår genomgår förvisso frekventare kriser än vad mitt hjärta gör, men visst stämde det, när just dessa toppar var på utväxt var väl mitt liv som värst... just då...

Men det kändes skönt att inte behöva avlägga fullständig bikt för att få bli klippt. Befriad blev jag förvisso från konsekvenserna av dessa hjärtats bekymmer, för de tunna topparna är nu borta och jag tar tacksamt emot det nya kvalitatitvt bättre som är på väg att växa ut... Förvisso i grått, men man kan ju inte få allt, alltid...