Sonen köper för egna pengar en födelsedagspresent till mig, jag fick gå ut ur affären medan han valde. Sedan ville han gärna berätta vad den kostade. 49 kronor mamma. jag tycker att du är värd det.
Och då inser jag att mitt värde är oskattbart, för om en son på 9 år lägger i princip alla pengar han har i plånboken, nästan tre veckors veckopeng, 49 kronor för att köpa någonting till mig då lägger han allt. Precis som med änkans skärv, som lade minsta av alla men gav av hela sitt hjärta... Detta var den dyraste kärleksförklaring jag fått på länge...
Och eftersom han inte riktigt kan hålla sig tills på onsdag så sa han att jag kommer att ha stor glädje av den på söndagkvällar... och det är definitivt ingen whisky så jag ser med nyfikenhet fram emot att få öppna den...
1 kommentar:
Ber att få gratulera på födelsedagen. Spännande med sonens present!
Skicka en kommentar