onsdag 27 maj 2009

Jag fick en felringning i telefonen en gång, han som ringde skulle till Ringhals kärnkraftverk. Han hade vänt på siffrorna i riktnumret och kommit till Tjörn istället för till Varberg. Vi fick ett got samtal om detta med kraftstationer, han berättade lite om den han hade för avsikt att ringa till och jag berättade lite om min... Pingstens...
Men jag tänker att det kan vara på samma sätt med livet som med det här samtalets. Att vi genom några enkla val och felval kan komma till fel kraftstation. Att vi helt enkelt söker oss till fel källor. Söker oss till den energi som helt enkelt inte förnybar... Som tar slut i längden, som utarmar andra resurser...
Men om var vi får vår kraft ifrån, det är vad pingsten handlar om. Den som har varit med om ett strömavbrott vet vad som händer när kraften försvinner. Först blir allting mörkt, sedan börjar det bli kallt. Och livet blir så oerhört komplicerat. Allt det där som vi tidigare fick hjälp med i vår vardag, tog för självklart måste vi plötsligt göra själva. Vi blir helt beroende av vår egen förmåga och vi kanske ser att vi blir väldigt små.

Vi behöver hjälp och kraft på väg genom livet, vi behöver någon som knuffar på och hjälper oss att leva. Som vägleder oss till de rätta valen, som fyller på våra depåer, som hjälper oss att inse att vi inte kan gå på egna batterier. Men ibland kommer vi fel, precis som mannen med sitt telefonsamtal. Söker svar och inspiration på fel ställe. En del gör shopping till sin kraftstation, eller mat eller annat, hittar olika vägar att trösta sig, på samma sätt som vi kan trösta barnens gråt med en glass eller något nytt att leka med.
Men det är i vårt hjärta som Gud vill upprätta ett Andens tempel. Som kraften i vårt liv ska kunna utgå ifrån. För en del sker förändring och förvandling såsom ett blixtnedslag, för någon annan så är det tiden och åter tiden som gör att guds Ande får nöta sig in i oss och komma genom våra skal. För att så småningom fylla oss till bredden.. Inom oss bor en källa av liv, inte för att vi kan och förmår, utan för att vi får ta emot, ta emot det som Gud vill ge. Inte utåt och bortåt utan inåt och hemåt. Amen