Kryss på Utbult

Jag har röstat i EU-valet idag. Ingen hemlighet att jag kryssade Roland Utbult, det har jag talat om i flera sammanhang och det står jag för, dessa vallhemligheter till trots. Jag gör det av flera skäl. Dels därför att jag är liberal i själ och hjärta även om de inte alltid företräder mina värderingar i alla frågor. Att jag kryssat Roland beror på att jag har fullt förtroende för en man som genom sitt liv och engagemang visat att han inte tvekar att ta de svagas parti. Jag tror att han skulle bli en god företrädare också i Europa för de som inte kan göra sin egen röst hörd. men visst stör det människor att han driver vissa frågor som han gör. Att det stör Gudrun Schyman är alldeles uppenbart, fast hon stör ju sig på det mesta... Kristna människor i synnerhet. Familjefundamentalist som Folkpartiet bör ta örat och kasta ut... Varför+ Kan man fråga? Jo, för att Roland Utbult oroar sig för de höga aborttalen i Sverige, månar om att det inte ska bli så många oönskade graviditeter som tvingas att avslutas på detta sätt. Att man helt enkelt måste arbeta förebyggande i samtal om människors sexualitet, risktagande och des konsekvenser. Och jag håller med honom, jag är också familjefundamentalist, i alla fall enligt Gudrun Schynmans definition. Jag ser borter, separationer och skilsmässor som ett stort misslyckande. Och jag ser samtidigt att det ibnland är nödvändigt. Men jag drar inte samma slutsats som Gudrun Schyman att det skulle handla om kvinnofientlighet. Men med hennes tes "död åt familjen" så undrar jag om det är så att allt tal om att det är gott för barn att få vara önskade, välkomna och i allra möjligaste mån få växa upp i en hel familj, med sina föräldrar sammanboende under samma tak, utan att behöva fara fram och tillbaka (vem skulle vilja det? Skulle vi som vuxna acceptera ett sådant liv?) är detta tal en alldeles för smärtsam påminnelse om vad så många av oss inte har förmått eller kunnat fullfölja? Blir det talet så smärtsamt att vi faktiskt till sist vänder hela resonemanget och gör "familjefundamentalismen" till det stora hotet och det som Roland bekymrar sig för, till ett ideal?

Går det inte att möta människor smärta, förluster och misslyckanden med kärlek och barmhärtighet men samtidigt försöka göra dessa till så få som möjligt istället för att idealisera dem? Att att bekymra sig för aborter är inte kvinnofientligt. Att inte bekymra sig för det stora antalet aborter riskerar att dränera samhället på den djupa värdegrund om varje människas lika värde. En sak som Gudrun Schyman kanske skulle ta sig en funderare på är alla de aborter som genomförs av flickebarn. Det om något är kvinnofientligt. För detta sker, också i Sverige.

Jag vågar stå för det, att även jag är en familjefundamentalist. Därför att jag ser vilken skada barnen tar i ett samhälle som inte tar deras rätt på allvar. Därför har jag kryssat Utbult. För alla människors rätt till ett värdigt liv. Oavsett kön eller något annat som skulle kunna hota den rätten.

Läs Rolands eget svar till Gudrun http://utbult.wordpress.com/2009/06/04/schyman-verkar-desperat/