i oktober...Förr så förvånades/förfärades man över hur fort semlorna avlöst lussebullarna, det kom ju till och md semlor med saffransmak för att passa in i advents och julstöket. men nu har vi fått en allhelgonabulle att bita i. Åter igen, våga vägra...
Finns det något som är heligt längre? Jul och påsk ligger ju där de ligger, men jag förvånas inte om jag nån dag stöter på tomten som frågar om jag inte vill bara klämma på paketen utan också öppna dem... Tror ju att det ligger en poäng i att få vänta på, längta efter...
Inlägg
4 kommentarer:
Jag såg att lussekatterna kommit till butiken nu, men detta var ett snäpp värre...
Det är väl i tiden att orden förlorar sin innebörd och sitt sammanhang! Så varför inte en semla nu?
En brudgum är en man enligt bibeln och en brud är en kvinna och ett bröllop är ett bröllop enligt Jesus.
Jag tänker nog inte studera apologi. Det är svårare med kärlek, när svenska språket är så fattigt och det inte ens har ett eget ord för kärlek till pengar.
Men just semlor är ju ett undantag från den där hållningen som jag annars håller med om. Vad jag blev glad när jag såg din bloggrubrik i min feed... :)
Min mormor gjorde en gång semlor i juli - hon hittade bullar i frysen och visste om att det skulle bli uppskattat. Det glömmer jag aldrig. Men hon kommer INTE ihåg det.
Markus, på ett sätt håller jag med dig, det finns ett moment av överaskningens glädje i att hitta både glögg och lussebullar mitt i sommaren, eller överblivna semmelbullar. Men det är en annan sak att planera, baka och marknadsföra. Att få ut i efterskott är nåd, att ta ut i förskott är girighet... typ :-)
Skicka en kommentar