tisdag 17 november 2009

sjuk eller inte sjuk

det är frågan...

Mitt förra inlägg handlade om utbrändhet... Om att vara bränd, om längtan efter att få brinna igen. Längtan efter ett brinnande hjärta. En lagom glöd som räcker länge och kan får värma många. Jag upplever just nu det som många gör ibland att mitt bränsle för tillfället har tagit slut. Då falnar elden. Som jag nämnde så delar inte Försäkringskassan min uppfattning, eller läkarnas... I alla fall vad gäller rätten till sjukpenning. Du har inte rätt till sjukpenning då det medicinska underlag du han inkommit med inte visar att det begränsar din arbetsförmåga. Det har jag eller läkarna heller inte påstått, bara att jag inte klarar av att för tillfället arbeta full tid... För jag vill arbeta. Så mycket jag orkar..

Men jag kan inte låta bli att förvånas och lite både småle (trots allt) och häpna över nästa formulering. Som informationspunkt längre ner står det att jag för att få full sjukpenninggrundande inkomst åter måste jobba heltid för att få ut full sjukpenning om jag skulle bli sjuk igen... IGEN? Vaddå sjuk igen? Försäkringskassan har ju just slagit fast att jag inte är sjuk, då kan jag väl inte bli sjuk igen...

Vårt samhälle har hårdnat, världen kallnar...

2 kommentarer:

Miriam sa...

Ibland undrar jag om Försäkringskassan rationaliserat bort all förmåga att tänka långsiktigt och strategiskt?

För om du inte blir sjukskriven på deltid nu, så ökar ju risken att du blir sjukskriven på heltid sen. Vilket blir både dyrare, krångligare och smärtsammare för alla inblandade.

Jag hoppas verkligen det ska lösa sig, så att du kan brinna på rätt sätt så länge som det behövs!

*Tankar och förböner*

Liselotte Malmqvist sa...

Egentligen ska man inte blogga om sånt här... Personligen. Fokus skulle kanske hellre ligga just på alla dem som drabbas så mycket hårdare av ett hårdnackat system styrt av kortsiktigt tänkande. De allra flesta av oss vet att planerat underhåll håller bäst i längden. Lappa och laga bygger inte några hus, bara fallfärdiga kojor...