vem har sagt?

Den här sången har följt med mig i många år. Det beror delvis på att Evert Taube är en av mina stora favoriter sedan barnsben men också för att vi ibland tror att vi ska få allting serverat på en räkmacka... Att det är så självklart att vi ska få leva "happy ever after" utan egen insats... Livet kostar, helt enkelt. Hela tiden. Den stora lyckan, finns den? Eller är det livet som livet på jakt efter lyckanb som är just det livet vi sökte, till slut?