Sitter och jobbar vid datorn och samtidigt följer jag på CNN räddandet av de 33 gruvarbetarna i Chile. Så många har följt deras kamp för att komma tillbaka upp till jordens yta. Nu blir det verkligt, en efter en kliver de ur den smala kapseln som för dem tillbaka till livet igen. 33 liv är inte så många i förhållande till alla dem som på olika sätt genom tragiska olyckor, naturkatastrofer och krig mister livet i vår värld. Men för var och en av dem är det inget mindre än ett liv, liksom för deras familjer som återser en familjemedlem. Men de 33 och kampen för deras räddning signalerar till världen hopp. Vi ger inte upp. Vi låter inte någon människa gå under om vi kan göra något för att förhindra det. På samma sätt har vi följt räddningsaktioner på Haiti och på många andra ställen i världen. Liv för liv. Hopp till världen. Ett enda liv kan signalera så mycket.
Jesu liv och död, hans nederstigande till dödsriket och uppståndelse ger oss hopp. Hopp om att döden kan besegras, hopp om att Gud inte vill låta någon människa gå förlorad. Som själv går hela vägen genom döden till liv igen, för vår skull. Den smala kapseln påminner mig om det. Om hur han stiger upp från dödsriket för att tala hopp till världen. Det hoppet som vi genom vår tro, genom våra handlingar, genom vårt agerande gör levande och verkligt. Vi behöver en värld av hopp, en värld som aldrig ger upp, som inte säger, det är för sent. Så länge det inte är för sent för Gud så är det inte för sent för någon av oss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar