Jag läste för en tid sen artikel
i tidningen om en pojke. Han var 13 år och hade under en tid mobbat en kamrat i
skolan, sagt elaka saker till honom, och sen till slut stulit hans telefon.
Skrivit in en massa fula saker på killens Facebook och skickat sms till alla
möjliga.
Klassföreståndaren pratade med
pojken som mobbat, som började inse att det
som han tyckte var en kul lek istället
var ett mycket elakt skämt. Han började skämmas och pojkens pappa, som satt med
var väldigt irriterad och arg. Medan läraren berättade för pappan vad som hänt
så sjönk pojken ihop allt mer tills han till slut i princip låg i en hög över
skolbänken. Till slut skakade pojken av gråt. Skammen fyllde hela rummet.
Då hände något med pappans
ansikte. Ilskan liksom rann av. Han gick fram till sin son, smekte hans kind,
tog försiktigt tag i pojkens haka och lyfte hans ansikte. Pojken vågade inte
lyfta blicken men pappan sa:” Pelle, inte
trodde du väl att jag skulle lämna dig ensam nu när du har ställt till det för
dig. Jag är fortfarande din pappa! Du är min son Nu med.”
Så är det också för oss. Vi är
Guds älskade barn, även när vi gör bort oss. För orden från himlen som faller
ner över Jesus, de gäller dig och mig med.. Gud som säger Jag är din pappa. Du
är mitt barn. Hur våra liv än ser ut, vilka prövningar och svårigheter vi än
går igenom, i glädje och sorg, genom upplevelser av Guds ledning och genom
upplevelser av Guds tystnad, under framgång och lycka, i tillkortakommanden,
svek och skam, genom allt detta lovar Gud att vara med oss. Det är dopets
löfte.
”Var inte rädd”, säger han. ”Du
är mitt älskade barn, du är min utvalde.” Kanske är det så att när vi känner
oss som allra minst, det är då vi känner att Gud kommer till oss, och håller
sin hand över oss.
Med i berättelsen om den lille
13-årige pojken i minnet så finns det kopplingar till vårt eget liv från Bibelns
berättelse om Jesu dop. Det är inte är någon slump att det är just här det sker,
här vid floden Jordan. Här där himmel och jord möts är den plats där Gud ger
sig till känna genom Jesus. På den plats som faktiskt är jordens lägsta punkt
som Jesus kommer till oss. Som Gud visar vem han är. Vid floden Jordan som
ligger 400 meter under havets vattennivå. …
Det är här vid floden Jordan som
Jesus vänder strömmen från död till liv. Som visar att han vill vända vårt liv
i rätt riktning. Floden Jordan rinner så småningom ut i Döda havet, som är så
salt att ingenting kan leva där. Men innan flodens vatten rinner ut i Döda
Havet, så kan vi se hur Jesus kliver ner i ner i strömmen och tar tag i oss som
så ofta bara glider med, han tar tag i oss visar våra liv en ny riktning. ”Följ
mig,” säger han, jag ger dig inte
bara ett nytt sätt att leva, jag ger dig nytt liv. För när Jesus stiger upp
ur flodens vatten avslöjas hemligheten inte bara om Jesu liv, utan också om dig
och mig och om vårt eget dop. Orden tillhör också dig, de handlar också om ditt
liv. ”Du är min älskade son, du är min
utvalde.” Gud har en tanke och en mening med ditt liv.
Gud som säger: var inte rädd, jag
är med dig alla dagar till tidens slut. Jag har Kallat dig, du är min utvalde. Med
mig är du trygg. Precis som vi läser i vår text från Jesaja idag.
När du går genom vatten är jag med
dig,
vattenmassorna skall inte dränka dig.
När du går genom eld skall du inte bli svedd,
lågorna skall inte bränna dig. Jag är Herren, din Gud,
vattenmassorna skall inte dränka dig.
När du går genom eld skall du inte bli svedd,
lågorna skall inte bränna dig. Jag är Herren, din Gud,
Och när jag satt och lyssna de till
Ulf Lundell i bilen häromdagen så slog det mig att han måste ha läst samma
text, lyssnat till samma bud från Gud, som vill leda oss genom livet och föra
oss till lugna vatten. Låt oss be med Ulf Lundells ord.
Du har följt mej på min vandring
Den har varit lång och svår Jag kunde ha fallit
Jag kunde ha gått under Men nu tror jag att jag förstår.
Nu har du äntligen lättat min börda Nu ser jag ljuset igen.
Jag var ensam, jag var vilsen Men nu har jag en vän.
Som aldrig sviker, aldrig går Som stannar kvar vinter och vår
Ta mej genom natten Till lugna vatten Ge mej ro.
Gör mej ödmjuk, gör mej stark Du har mitt liv i dina händer
För mej över djupen Till säkrare mark.
Lär mej stt ta en dag i sänder
Ta min rädsla, mina fel Lär mej att älska, gör mej hel
Ta mej genom natten Till lugna vatten Ge mej ro.
Du följde med vartenda steg Du lät mej se till sist din väg
Ta mej genom natten Till lugna vatten Ge mej ro.
Den har varit lång och svår Jag kunde ha fallit
Jag kunde ha gått under Men nu tror jag att jag förstår.
Nu har du äntligen lättat min börda Nu ser jag ljuset igen.
Jag var ensam, jag var vilsen Men nu har jag en vän.
Som aldrig sviker, aldrig går Som stannar kvar vinter och vår
Ta mej genom natten Till lugna vatten Ge mej ro.
Gör mej ödmjuk, gör mej stark Du har mitt liv i dina händer
För mej över djupen Till säkrare mark.
Lär mej stt ta en dag i sänder
Ta min rädsla, mina fel Lär mej att älska, gör mej hel
Ta mej genom natten Till lugna vatten Ge mej ro.
Du följde med vartenda steg Du lät mej se till sist din väg
Ta mej genom natten Till lugna vatten Ge mej ro.
Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar