Jag mindre- Jesus större

Han måste få bli större och jag mindre. Så säger Johannes i Lukas 3:30. Orden drabbade mig på ett särskilt sätt nu när vi står i flyttagen, till ett mindre hus från ett större. Att allting handlar om prioriteringar. Hur mycket kan vi ta med oss, hur mycket får plats, och till slut själva frågan, vad är i verkligheten viktigt? Jag bestämde mig för att välja ut några saker som jag inte kunde vara utan. Efter två veckor försökte jag igen memorera vad det var som jag verkligen inte ville mista, vad jag hade bestämt mig för och mindes plötsligt inte alla de saker som varit så viktiga förut. Jag tror att flytt är även gott för både ande och själ. Jag som tror mig vara en ganska materiell person får gå igenom prövningar. Vad ska bort, vad ska stanna, vad vill jag verkligen ha med mig.

Det som betyder allra mest för mig bär jag i mitt hjärta. En hel del har tagit gestalt i både fotografier och i saker. Julkrubban, den hemmasnickrade av vrakved med sina unika keramiska figurer, mina ikoner, fotografialbumen som jag försöker rädda digitalt. Då tar de dessutom mindre plats. Men jag inser att det viktigaste jag har är Jesus. Utan honom flyttar jag ingenstans. Flytten går till ett nytt hem här i Sverige och även till Kina, men aldrig utan Jesus. Han är mitt livs prioritering. När jag gör mig och mitt till mindre och honom till större, då växer jag. Det är stort!