Äntligen här

Nu har jag landat i Kina sedan två dagar tillbaka. Det är varmt och jag kan känna mig som en gnällig västerlänning. Sängarna är stenhårda. Det verkar som att ju längre österut man kommer desto hårdare blir sängarna. Men det går ju faktiskt att lösa. Idag startade dagen med en 3,5 kilometer promenad. 

Jag har ägnat två dagar åt att försöka hitta en väg ut att nå sociala medier. När man hamnar eller ställs utanför dem så går det ju att reagera på två olika sätt. Det ena kan vara: åh vad skönt, jag är ändå trött på att läsa vad alla ätit till middag, var och med vem, eller lägger upp hur långt de har sprungit. Jag medger att jag emellanåt gör samma sak, om än kanske inte varje dag.

Men det andra kan vara just en saknad då jag tycker att det är jätteroligt att hålla mig uppdaterad i vad vänner och familj gör. Önskar bara att mina barn var lika meddelsamma på FB. Så att jag fick veta lite mer vad de gör😄.

Det är fantastiskt hur vi kan nå varandra så lätt över halvs jordklotet. Det enda som jsg inte kan lösa då är väl tidsskillnaden, med den är det ju dom det är.


Men om man vill ta en retreat från alla sociala medier, så åk till Kina! Om du inte klarar av att stänga av på annat sätt.

Nu kommer jag i alla fall åt FB och google och min blogg. Och det känns gott. Så nu kan kreativiteten i "pennan" komma igång igen!