"Där din skatt är, där skall ditt hjärta också vara ". Jag hamnade i en låda, jag inte jag förstås, men jag fastnade i lite städgöromål, tog mig an en kartong som jag inte hade öppnat på flera år. Där låg en massa saker, gamla brev och kort, fotografier. Allting kommer ikapp, det som var, som inte längre är, några smärtsamma minnen, allt sett med tidens facit i hand. Men också en ödmjukhet. Okej, det blev inte som jag trodde eller hoppades när jag lade ner sakerna i lådan. Men det är mina minnen, mitt liv, min historia. Och det måste få mig att tänka efter, var ligger min skatt idag? Ligger den i en gammal låda under ett lock som ingen har lyft på, på evigheter, eller i alla fall på flera år…? Nej, min skatt är inneboende, det är ju så jag kommit att kalla tron, inneboende. Mina jordiska minnen av den tid som varit, mitt hopp om den framtid jag önskar mig… Det är något annat. Allt det andra bär jag bara med mig. Men det är jag som bestämmer om det ska bli en börda. Hjärtesorger har vi alla. Men de får vi också lämna över. För det som vi dag sörjer är det som en gång skänkte oss glädje. Jag är hellre ledsen ibland än att aldrig ha älskat…
onsdag 27 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar