Och Gud ler mot sitt barn...

Det var några tjejer som semestrade i Skärhamn förra sommaren. Dom kom gående upp till vår kyrkapå beget som många gör, inte minst lockade av kyrkans leende. Efter att ha varit uppe i tornet och sedan blivit sittande med en kopp kaffe på berget så sa de: När vi gick nere i hamnen och såg upp mot kyrkan som log så vill vi le tillbaka. Och vi gjorde det!

Deras berättelse blev en berättelse om att vara sedd. Det allra första ett litet barn ser när det kommer ut i den här världen är nog ett leende, ja inte bara ett förresten, utan många. Och hur många har inte noterat i barnens första bok datum för det allra första leendet och mot vem barnet log.

Så när vi ser på kyrkan och ler så är det för att vi känner oss sedda. Någon ler mot oss, någon som var den allra första att se oss, som visste om oss innan någon annan visste att vi var till. Livets Gud, leendets och kärlekens Gud. Gud som älskar. Om denne Gud vill vi berätta. Därför ler vår kyrka, för att vi har något att berätta. Om Guds kärlek, Guds som ser mot oss och ler mot oss. Guds leende som berättar: Du är oändligt älskad.

Därför möter Skärhamns kyrka dig åter i sommar med ett smittande leende. Och vi ler tillbaka. Sedda, älskade. Det är ett leende som drar oss till sig. Som gör att vi känner oss hemma. Påminner oss om vårt ursprung. Om himmelrik. Kyrkans leende som återspeglar Guds kärlek till oss. Vem är då Gud? Om det kan leendet också berätta. Att du redan på långt håll är sedd och efterlängtad. Att du är välkommen hem!

Temat för vår sommarkyrka är i sommar: den största nyheten! Rubriken är hämtad från den bok Ingela Agardh skrev nu i vår om sitt möte med Gud. Om sin upplevelse av att i mötet med Jesus få komma hem och äntligen bli hel. Nu har Ingela fått komma hem på riktigt. Hon skulle ha gästat oss som talare i augusti. Nu blir det inte så. Men den största nyheten, som hon fick sätta ord på med sin tro och med sin bok, fortsätter att berättas, av oss alla. Det är vårt uppdrag som kyrka och församling att berätta om Jesus Kristus. Om den tro på honom som får flytta in i vårt hjärta.

Det glada budskapet förmedlar vår leende kyrka redan redan på långt håll – vi vet att livet inte alltid är idel leende, att himlen inte alltid är oskyldigt blå, men vi vet att oavsett så är vi älskade, av Gud som älskar. Som vill leva livet med oss! Den leende kyrkan – inte bara för att det är kul, utan för att vi redan på utsidan vill visa vad som finns på insidan. Guds nåd och överflödande kärlek.

Nu är det sommar i vår kyrka – Det är Sommarkyrka!