Det har gått 400 år sedan Malaki, den siste profeten i Gamla Testamentet sagt de profetiska orden: Så säger Herren…. Och man undrar: Varför får vi inte höra någon profet mer? Och varför kommer inte Messias, som vi fått löfte om? Men nu börjar det hända saker. Gud kommer till Sakarias i Jerusalems tempel. En gång om året fick en präst gå in och tända rökelsen på altaret. Nu är det Sakarias tur. Det är stort och dramatiskt för den gamle Sakarias, han måste ha väntat länge. Men när han kommer in är han inte ensam. Vid altaret möter honom en ängel som presenterar sig:
Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap (Luk 1:19).Sakarias blir förskräckt. Därför säger ängeln: Frukta inte, Sakarias (Luk 1:13). Änglar tycks vara vana vid att vi blir rädda, i alla fall vuxna som ibland glömmer bort att änglar finns. Till Maria och Josef sa ängeln samma sak, var inte rädd… Sedan får Sakarias höra budskapet om att hans drömmar och böner om en son ska bli uppfyllda. Elisabeth och Sakarias som hade gett upp hoppet om att få bli föräldrar.
Men hur reagerar Sakarias? Det är omöjligt, svarar han. Tänk att säga emot en ängel… Jag är själv gammal och min hustru är till åren. (Luk 1:18) Men ängeln lyssnar inte till Sakarias protester. Han fortsätter att tala om sonen, Johannes som ska bli Herrens profet bland Guds folk och redan i moderlivet bli uppfylld av den helige Ande. Och Sakarias som inte tror ängelns ord får vara tyst i nio månader. Du ska bli stum och inte kunna tala förrän den dag då detta sker, eftersom du inte trodde mina ord… Han kan inte berätta om vad som hände honom inte ens för Elisabet. Han kan inte prata bort sin upplevelse med ängeln och budet från Gud. Till det yttre kan det se ut som ett straff för Sakarias för hans otros skull, men istället blir tystnaden något som får honom att växa och mogna i tro. I nio månader bär han bära detta inom sig precis som Elisabeth bär sitt barn. Ibland säger också vi; Detta är omöjligt. Omöjligt det vi själva inte kan prestera, men ibland också om Gud. När vi läser Bibelns ord som berättar om hur Gud handlar i världen så tänker vi, det kan inte vara möjligt. Hur är det möjligt att några bröd och fiskar kan mätta lika många som Tjörns bofasta befolkning, hur kan Jesus gå på vatten, läka de sjuka och uppväcka de döda? Eller Bibeln ord om hur Gud med sitt ord skapar världen! Med våra mänskliga mått blir allt detta omöjligt.
Men för Gud är allting möjligt. Det är inte Bibeln som är dunkel, konstig eller märklig. Det är vi som inte förstår, våra hjärtan är beslöjade av tvivel, som gör att vi värjer oss för vad det står. Men det betyder inte att det behöver fortsätta att vara så. Paulus talar om den här slöjan. Närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort, säger han. Något kan hända med oss. Så som det hände med Sakarias. Han hade svårt att förstå. trots att han tjänade Gud i det allra heligaste, han sa också: detta är omöjligt…
Och Sakarias nio månaders tystnad får mig att fundera på om vi inte allihop skulle behöva lite tunghäfta, för att få lite tid att läsa och lyssna innan vi talar… En tid för tron att ostört växa till inom oss och inte alltför fort avfärdar vad Gud säger eller gör. När vi säger: Det är omöjligt, så kan det bero på att vi helt enkelt inte räknar med Gud. Vi jämför Gud med våra egna små mänskliga resurser och då kommer Gud på fall… men Gud är alltid större!
Vi går tillbaka till Sakarias. När barnet är fött händer något som inte hänt på 400 år. Sakarias profeterar inspirerad av den helige Ande med orden vi hörde i evangelium idag. Du, mitt barn, ska kallas den högstes profet, ty du ska gå före Herren och bana väg för honom. Allt vad Johannes sedan sa och gjorde, gjorde han i den kraft Helig Ande. Så arbetar Gud, med helig Ande, genom oss. Johannes skrädde inte orden. Han var inte rädd för att använda starka uttryck, för han visste i vems namn han talade och vem han visade vägen till. Till Jesus.
Tveka inte att låta Gud använda dig. När vi tror att det är omöjligt, så är det bara omöjligt om vi glömmer bort att räkna med Gud. Låt oss be om lite tunghäfta innan vi svarar, låt tilltron till Gud få tid att växa till sig. Sen kan vi öppna vår mun och göra som Sakarias, tala, det som helig Ande vill säga genom oss. För det är aldrig vår egen mänskliga förmåga som övertalar människor till tro. Det alltid den helige Ande som förkunnar vem den levande Guden är. Och därför är Johannes Döparen till slut ett tecken på vad Gud förmår göra med oss människor om vi låter våra hjärtan uppfyllas av hans Ande. Och vi får be om det mötet, be att Anden skall drabba oss. be att Anden smälter motstånd och misstro och ger förnyad tilltro till Gud.
Ande du som LIVET ger fall nu över oss.
Smält oss, fyll oss, tänd oss, sänd oss.
Ande du som LIVET ger fall nu över oss. Amen
Smält oss, fyll oss, tänd oss, sänd oss.
Ande du som LIVET ger fall nu över oss. Amen
2 kommentarer:
Tack för de ord du förmedlar. Det är kunskapens ord. Jag håller på att bli blind, kan inte läsa Bibeln längre. Måste förlita mig på att någon hjälper mig med det. Tack för att ger mig insikt.
Nils Berghänel
Vilken underbar undervisning Liselotte! ...och tack för senast oxå...du är en god människa!
All välsignelse och glädje önskar jag Dig kära syster och vän!
/Cissi
Skicka en kommentar