Pappa, jag är så trött

Som ett litet barn känner jag mig. Har sprungit hela dagen, det värker i hela kroppen. Det känns som om jag inte ska kunna ta ett steg till. Är alldeles tom. Öppnar Boken och läser men inga ord talar till mig som de brukar göra. Ingenting Jesus säger är till uppmuntran. Inga böner om helig Andes kraft tar eld... Kraften har helt och hållet runnit ur mig... Du är bara trött, du behöver sova, vila ut, säger jag ofta till mina egna barn. När dom inte håller ihop längre. Jag är inte heller mer än ett barn ibland. När jag inte orkar så brister fördämningarna, då kommer allt, allt som jag har hållit på avstånd och lyckats hantera. Har missmodet hittat en väg in så går det inte att hålla emot.

Pappa, jag är så trött! Lyft upp mig i din famn, vagga mig som ditt barn, låt mig få sova i ditt knä. Stoppa om mig och sjung mig trygg igen. Gud, du som inte ger mig mer än jag förmår bära. Du vet vad jag behöver. Du som älskar mig, viska det i mitt öra... Jag vet, men ändå är det vad jag behöver höra.

Du för mig till vatten där jag finner ro...