Var finns Gud?

Trillade över det här citatet idag...

En man letar en natt efter något under en gatlykta. En annan man vill hjälpa honom och frågar vad han letar efter. "Mina nycklar", blir svaret. Då den andre vill veta exakt var han tappade dem, pekar mannen ut i mörkret och säger, "Där någonstans! Men där är så mörkt att det inte är någon idé att leta."

Så är det ju också med vår tro på Gud, eller som jag upplever att det har blivit. Vi vill förstå allt och förklara allt, ha kontroll över allt. Men när vi inte finner det vi söker i ljuset av den kunskap vi har, den erfarenhet vi har, det vi kan bevisa och förklara så får vi problem. Framför allt om vi tror att Gud bara kan finnas i ljuset av det förklarade, empiriska och bevisbara. Men Gud har alltid gått över gränser, i alla tider, redan innan vi fanns på jorden. Gud som låter mörker bli ljus är ljus även där mörker råder.

Om jag säger: mörker må täcka mig,

ljuset omkring mig bli natt, så är mörkret inte mörkt för dig,

natten är ljus som på dagen, själva mörkret är ljus. Psaltaren 139: 11-12

När vi inte kan förklara Gud eller hur Gud handlar så lägger vi tron under luppen och försöker få den att rymmas där under gatlyktan under det artificiella ljus som vi själva har skapat. Men Gud kommer aldrig att låta sig förklaras. Men kommer aldrig att sluta uppenbara sig. Guds innersta längtan är att föra oss till ljuset, till sitt eget ljus. Men vi blir förblindade av den falska synens blindhet. Vi tror att vi ser och det vi ser det tror vi och inget annat.

Men vägen till Gud måste ibland går också genom mörker. När vi vågar oss ut på vägar som vi inte har gått förut. Gud låter sig inte förklaras eller stängas in. Gud är större, mäktigare och heligare än så. Någon invänder och säger att Gud är en produkt av vår tanke och då behöver vi inte söka oss längre bort från gatlyktans ljus, för det vi söker är en produkt av vår längtan och fantasi, inget mer. Ingen levande verklighet. Eller så är det så som jag tror, att Gud uppenbarar sig först för mig när jag vågar lämna mitt eget, och gå mot det okända. Att tro att någon möter mig där. Att det är först då som jag kan finna det jag söker. Att vi inte ser det med våra ögon är inget bevis för att det vi söker inte finns. Mannen visste att han hade tappat sina nycklar. Det kan bli en bild för våra egna borttappade liv. Vi vet att det finns något som är förlorat för oss som vi vill vinna tillbaka. Nycklarna, vägen hem. Men när vi begränsar vårt synfält finner vi inte vad vi söker. Det betyder inte att Gud inte låter sig finnas under lampans sken, men inte inte bara där, inte bara där...