Alla helgons dag

Dessa som är klädda vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de? De kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför Guds tron.

Jag såg på TV ett debattprogram för ett tag sen om rätten att få sitt liv avslutat när livet gör för ont, när smärtorna blir för svåra, och slutet är nära. Jag lyssnade och jag hörde. Hörde vanmakt och smärta, en längtan efter att kunna ta kontroll över och styra våra liv. Såsom vi är vana att göra. Tills någonting händer som gör att perspektivet skiftar så fort, kanske alltför fort, på gränsen till dramatiskt, traumatiskt. Jag hörde den ena parten försvara sin bild, sin erfarenhet, sin uppfattning, den andre sin av motsatt uppfattning. Och jag tänkte; Detta är så svårt. Hur gör vi när vi inser att vi inte kan styra över vilken väg livet går med oss. Frågorna bär iväg. Vad är en människa, vad är ett liv? Och vem är Gud? För oss människor i detta liv. Vad är en människa att du tänker på henne, skriver Psaltaren. En människa är en människa av kött och blod, en människa såsom du och jag, som ibland möter livet i jubel och triumf medan vi en annan gång står som barnet med våra knutna nävar och slår mot Pappa (eller mamma) och frågar, Varför? Varför? När vi inte kan förstå varför vi skulle drabbas så. Då när vi inte har någon annanstans än till Honom att komma med vår vrede, med allt som vi behöver vräka ur oss och bli befriade ifrån. Men då får vi också ta till oss att det är den som är trygg vågar också göra så. Den som är trygg i vetskapen om att alltid vara älskad.

Vilka är de och varifrån kommer de? De kommer från det stora lidandet, de har tvättat sina kläder rena i Lammets blod. Vi kommer från olika håll, från olika liv, från olika möten. Vi kommer inför honom som vill sluta ett förbund med oss. Som en gång för alla har betalat för det med sitt eget liv. Därför kan Jesus tala med oss om salighet idag. Om salighet till dem som sörjer, till de fattiga, till de missmodiga. Han som lever in mod i världen genom att leva vårt liv, dela vårt bröd, dela vår nöd och till sist leva vår död. Korset som visar oss vägen inte från liv till död utan från död till nytt liv. Som vill ge oss del av himmelsk glädje redan här på jorden. Glädjen i löftet om någonting större, löftet om rättvisa, om tröst, om allt det som har med det goda livet att göra. Livet såsom Gud vill. Därför får vi komma till honom som har kraft att göra trasigt till helt, som kommit för att läka vår brist, hela våra sår. För att upprätta den fattige, den svage, trösta den som sörjer, fylla den som misströstar med mod. Gud som älskar världen tillbaka till sig själv. För att vi ska vinnas tillbaka till gemenskapen med Gud. Vägen som går genom Jesus Kristus som givit sitt liv för oss. Som vill ge oss kraft att leva hans liv i våra liv, Guds vilja i vår vilja. Som vill ge oss ett hjärta fyllt av ande och liv.

Därför kan vi vara både här och nu, i lovsång och redan nu få ropa tillsammans med alla andra inför hans tron: Frälsningen finns hos vår Gud, som sitter på tronen hos Lammet. Inte för att vi gjort allting så bra, eller levt så rättfärdigt, för att vi bad rätt alla våra böner, eller på något annat sätt försäkrat oss om den himmelska platsen. Utan just för detta enda, vissheten om att Frälsningen finns hos vår Gud. Han som har gått lidandets väg för att ge oss kraft och mod att gå samma väg om det är den vägen vårt liv går.

Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara dess herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud ska torka alla tårar från deras ögon. Tron om detta får leda oss, hoppet får bära oss, kärleken förena oss. Amen