Livet på riktigt...

Sitter rätt så mycket vid datorn, lite för mycket, en del till nytta, annat till nöje. Men väldigt ofta för att hämta upp information, lyssna på radio och TV-program som jag har missat. Just nu lyssnar jag på ett vittnesbörd från Ravensbruck... Det är starkt, påminner mig om mitt eget besök i Auschwitz.

Men så finns det det här andra livet, på Facebook, på bloggen etc... Skriver ofta några rader om vad som händer, vad jag gör, kommenterar med några rader, andras dagar och vad som händer. Ett sätt att komma vänner något närmare som är långt borta, både år och mil skiljer våra möten åt. Det är väldigt positivt. Webben för oss lite närmare varandra. Men en del berättar också om hur den "vanliga" kontakten minskar. Man ringer inte lika ofta etc. Vi har redan berättat allt för varandra i bloggen eller på Facebook. Jo, men det där läste jag ju i din blogg, typ... Låt det aldrig bli så. Jag tror för visso inte det. Själv trivs jag bäst att tala med någon som är inför mig, ansikte mot ansikte. Men i brist på de möjligheterna får vi ibland mötas på annat sätt. Sen är det ju också så att ett möte på nätet kan förändra, och förvandlas till en livstids vandring tillsammans, i verkligheten... Mötet med en människa som jag utan nätet aldrig skulle ha mött. Och det är stort... Men det verkliga livet är inte bakom skärmen utan här och nu, ansikte mot ansikte...