Trillade igenom en soffa idag, på kyrkkaffet. Mitt i det goda samtalet, tack och lov utan av någon av oss tre fallna kvinnor hade någon kaffekopp i handen brakade plötsligt soffan ihop under oss. Vi föll rätt ner! Där satt vi som i ett V! Den godmodige komministern som firat sin lediga söndag i församlingen sträckte sin hand till hjälp till både mig och sin lika fastklämda hustru... Det finns många sätt att få folk till kyrkan, kanske kan detta vara en anekdot som får även kyrkkaffet att växa till i storlek och antal... Soffan, jag den sätter jag mig inte i nästa gång... Någon sådan soffliggare vill jag inte vara en gång till!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar