torsdag 10 september 2009

Svenska kyrkan - inte som andra..?

Läser i tidningen Dagen en debattartikel av Lars Stjernqvist som i artikeln motiverar sitt intresse och engagemang för kyrkopolitik, inte minst utifrån kyrkans engagemang för de svaga och de utstötta. Jag håller med, det engagemanget är djupt kristligt. Det är så som handling och bön blir ett... Diakoni på ett kyrkligt språk, men det är aldrig en diakoni utan bönens och trons förtecken. Och genom diakonin går oftast tron i förväg... för att möta människor.

Men vad artikeln handlar om verkar vara behovet av "vanliga" människor inflytande i kyrkan , dvs sådan som Lars Stjernqvist själv beskriver sig som... En folkkyrka där alla medlemmar tar ansvar för dess verksamhet. Men, skriver Stjernqvist vidare Om kyrkan bara blir en angelägenhet för de kyrkligt mest aktiva, ja, då kommer självklart den Svenska kyrkan att snart vara ett samfund bland alla andra.

Det är här som jag reagerar. Bara vara ett samfund som alla andra... jag förmodar att detta bara, syftar på övriga samfund i Sverige såsom Pingst, Mission, Baptist, Metodist, EFK, Katolska kyrkan etc. Själv tycker jag inte att dessa är så "bara".

och vidare resonerar Stjernqvist: Åter igen, om inte kyrkan bryr sig om andra än de allra närmaste, ja, då kommer förstås andra än de allra närmaste sluta bry sig om kyrkan. Då blir Svenska kyrkan en kyrka bland alla andra. Det skulle göra Sverige till ett fattigare land, både andligt och socialt.

Att Stjernqvist förutsätter att de kyrkligt aktiva engagerade skulle sluta att låta tron "gå i förväg" som jag beskrev det genom sin diakoni och sociala engagemang håller jag för mycket sannolikt. Och jag upplever det i det närmaste förolämpande mot våra systerkyrkor i Sverige att vårt land skulle bli andligt och socialt fattigare om vi blev som "alla andra". Både det sociala och det andliga engagemang för fattiga och utstötta går som en röd tråd genom den kristna gemenskapen. Och faktum är att det är att jag tror att det är många fler hemlösa och trasiga människor som funnits i kyrkbänkarna hos våra frikyrkor än i Svenska Kyrkans salonger. Därför ser jag med frimodighet fram emot att vår Svenska kyrka också ska få bli som en kyrka bland alla de andra i såväl sitt andliga som sociala engagemang, för det kommer att göra Sverige till ett rikare land både andligt och socialt.

4 kommentarer:

Liselotte Malmqvist sa...

Sedan läser jag på Dagens ledarblogg

http://www.dagen.se/blogg/ledarblogg/2009/09/stjernkvist-s-visar-okunskap-om-kyrkorna

att Thomas Österberg skriver samma sak som jag bloggat om. Att vi med stolthet och glädje och utan att skämmas kan få vara en kyrka bland alla andra kyrkor och samfund...

Jonas sa...

Stjernkvist och Sverigedemokraterna verkar ju ligga nära varandra i kyrkosyn när man framhäver Svenska kyrkan som något särskilt - vad Bo Giertz skriver om Svenska kyrkan som Kristi Kyrka i Sverige stämmer ju inte längre, mot bakgrund av det katolska stiftet och de ortodoxa kyrkorna. Och nog finns det diakoni även där samt i frikyrkorna. Det är väl en teologisk intresseförening kombineraet med välgörenhets- och diakoniinstitut med nationalistiska förtecken han vill ha?!

Du har helt rätt i det du skriver Liselotte.

Gunovr Vennberg sa...

Nu är det dags att slå politikerna på hemmaplan - rösta opolitiskt i kyrkovalet! Själv röstar jag på Frimodig Kyrka på söndag.

Jonas sa...

Hoppas många gör du som Gunvor och röstar på det enda alternativet!