Signalstörning..

Domsöndagens texter är starka och dramatiska. Här finns lärjungen Johannes 2000 år gamla uppenbarelse från Uppenbarelseboken med hans syn av jordens sista skälvande timmar. Här finns profeten Jesaja som talar om nya himlar och en ny jord. Och Jesus. De talar alla om samma sak; Att en dag ska rätten segra! Att det kommer en dag, då livet som vi känner det, skall upphöra. Men, berättar Bibeln – det kommer "en ny himmel och en ny jord”. Denna tid beskrivs i Bibeln som en dag då rättvisan ska triumfera. Segerns dag. "Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta. Eller som Eric Clapton sjunger; There will be no more tears in heaven. Livet så som det var tänkt från början men som inte fick bestå.

Men varför behöver Gud skapa nya himlar och ny jord? Varför kunde inte det som en gång var gott förbli gott? Varför ser världen ut som den gör? Lidandets mått börjar fyllas till bredden. Men Bibeln berättar hur Guds ursprungliga tanke med världen och människan gick sönder, trasigheten och brustenheten tog över. Som en röd tråd genom Bibeln hör vi hur Gud ropar till sitt folk; Kom hem. Men hon går bara längre bort. Och samtidigt som vi går så längtar vi och hungrar, fyllda av en känsla av att något fattas oss.

Jag har en parabol därhemma som skickar ganska dåliga signaler till min TV: Det flimrar och bildas rutor i rutan som gör att jag har svårt att få in en bra bild. Om jag inte visste att det fanns en bättre bild att söka så skulle jag nöja mig med vad jag ser. Men jag vet. För att jag har levt med en bättre signal, en bättre uppkoppling. Så är det också med människan. Vi har tappat signalen till Gud. Vi har helt enkelt vänt vår parabol mot andra sändare. Och om vi aldrig har sett något annat så finns det en risk med att vi nöjer oss med det vi ser. Tills någon kommer och berättar. Ställ in signalen så blir bilden bättre! Och om vi gör det så blir bilden plötsligt skarp och tydlig, vi ser allt det som du inte sett förut.

Om detta talar Jesaja med oss idag. Att Gud vill göra allting nytt. Koppla upp oss igen. Stiga ner på jorden och rikta in vårt antenn. Och det gör Gud genom Jesus Kristus. Livet utan Gud är som en TV utan antenn. Om vi inte vet något bättre så är vi nöjda med det vi ser. Men när vi väl har upplevt vad gemenskapen med Gud vill säga, så får livet en helt ny mening. Vi ser saker som vi inte har sett förut och kan inte tänka oss att gå tillbaka till det gamla livet. Vi förstår varför vi kom till, varför vi är här och vart vi är på väg.

Den yttersta dagen handlar om att stå i Guds gemenskap eller att välja att stå utanför. Men, ingen, står utanför för att Gud vill det. Det här är Guds stora sorg. Att det finns dem som vill tillhöra Gud och de som inte vill det. Som valt att stå utanför. Gud kan inte tvinga någon till sig. Och att om det nu en gång skall ske ett skiljande så ger inte Gud ifrån sig en enda utan sorg och strid.

Vi får bara ett liv. Ibland skulle vi önska oss mer, åtminstone kunde få två… Ett för alla misstag… ett annat för att dra nytta av dem. Men livet har ingen generalrepetition, vi ställs direkt på scenen. Men hur vi än har levt hittills så är idag är den dag som Gud har givit dig, att ställa in signalen, att vända hjärtats parabol mot Guds hjärta. Gud som säker dig, som längtar efter att få koppla upp sig mot ditt liv, och hjälpa oss att se klart, det liv som Gud vill ge. Låt oss säga Ja, till det.