Ännu en kort tid är jag hos er.

Predikan på personalmöte i Bäve

 

Jesus säger efter att han har tvättat lärjungarnas fötter vid den sista måltiden och efter att Judas brutit upp från bordet:

Ännu en kort tid är jag hos er. Ni kommer att söka efter mig, och jag säger nu till er vad jag sade till judarna: Dit jag går kan ni inte komma. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek."

På det allra första mötet jag var med på här i Bäve så fick jag uppdraget att fira mässa. Då hade jag jobbat i någon vecka och kände väldigt få av er. Magnus fick hastigt förhinder och smsade på kvällen- Kan du ta mässan? Och det gjorde jag. Det här blir också sista mötet i Bäve för mig, i den här rollen. Och jag får igen glädjen att leda mässan. Det känns gott.  

Och för att travestera Någon som vi alla känner vid namn så säger jag: Ännu en kort tid är jag hos er. Jag tar helt enkelt chansen på den här mässan att tacka er för tre fantastiskt fina år i Uddevalla pastorat. Dit jag går kan ni inte komma.  Säger Jesus. Det säger inte jag. Det är långt till Kina. Men ingen omöjlig resa. Och när jag är hemma så kommer jag hit, jag lovar, till gudstjänst och till förmiddags fikat, garanterat. Men nu är det färdigskojat.

Lite längre fram i det som i Johannesevangeliet beskrivs som avskedstalet säger Jesus: Jag är Vägen, Sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mig. Utom genom Jesus. För en del blir det nu lite jobbigt. Hur förhåller vi oss då till människor av annan tro, eller till dem alls utan tro på något som har med Gud att göra. Kan jag säga att jag har Sanningen? Nej, kanske inte. Men Jesus kan det och Jesus gör det. Han inte bara talar om Sanningen, han säger att han är Sanningen, han inte bara talar om Vägen, han säger att han är Vägen. Talar inte bara om Livet utan säger att han är Livet. Vägen, Sanningen och Livet. 

Detta är vad Jesus säger. Vi kan säga att det är omöjligt och att det ä exkluderande, eller så ser vi det som en underbar inbjudan. Vägen, Sanningen och Livet. Det är vad Jesus säger. Och om det skulle kunna vara på något annat sätt så är det Guds sak och inte vår… 

Vi tror att det är från korset som Gud handlar med människan. Vi får också tro att korsets armar sträcker sig ut långt utan för vår kyrka, och vår gemenskap. De vill inte utesluta utan innesluta världen. Det var också på korset som himlen öppnades för rövaren. Detta är Guds väg.

Om vi säger att Jesus inte menade vad han sa så skulle det vara att göra korset till ett enda stort Varför… Detta att vi kan ha svårt att förstå betyder inte att Gud har fel. Det betyder bara att Gud är större. Att Guds kraft är större.

Mitt bud är detta, att ni ska älska varandra, så som jag har älskat er. Korset visar på att det inte är ondskan utan kärleken som behåller initiativet – hela vägen upp på korset. Till graven och ut ur den.

Dit jag går kan ni inte komma, säger Jesus. Ingen kan följa Jesus i försoningslidandet. Det är hans väg. Men genom det Jesus gör för oss på korset kan vi sedan följa honom i våra liv, på vår väg, i vår efterföljelse. 

Ett nytt bud ger jag er; att ni ska älska varandra. Såsom jag har älskat er.

Såsom jag har älskat… Jesus talar som om allting redan har skett. Allt redan är fullbordat. Han vet det lärjungarna inte visste. På samma sätt som det här och nu och i denna tid finns mycket som vi inte förstår men som Jesus vet och känner. Men vi får ändå tro. 

Och fortsätta gå vägen. Tillsammans med Jesus. Och precis som lärjungarna så faller vi igenom ibland. Trots att vi vill så mycket. Men det är inte farligt att göra fel. Det är inte farligt att gå vilse heller. Bara vi upptäcker det. Fast då skulle vi kanske inte gå vilse förstås. Jesus visar väg i sanning och liv. Och vi får leva i den. Herre, förbarma dig över oss.