min handväska är alltid redo, med det jag behöver...

Jag stack ner handen i facket ikväll i min handväska  för att leta efter nycklarna till rummet på åh stiftsgård. Då kände jag något vasst. Det finns några saker som jag alltid har i min handväska. Plånbok, i bästaxfall, telefoner, i bästa fall, cerat för läpparna nästan alltid. Tändare eller tändstickor till gravlyktan, i alla fall vintertid. Sen finns det några saker som alltid finns i min handväska och aldrig lämnar den. Dels är det en liten korssten, en alldeles särskild sten som bildar mönstret av ett kors, Jah kan. Lägga bilden  av den vid tillfälle. Den är som en maskot, en Tursten, en meditationssten. Köpte den i en silvergruva i småland för 15 år sedan, då den har följt mig sedan dess. Sen är det då min lilla flaska med olja för smörjelse. Den ligger alltid där. Det gjorde den nu med, men den hade brustit och oljan var utgjuten, i min handväska. Snart är det konfirmation. Och jag beställde en ny på nätet, ja, faktiskt två för säkerhets skull . Prayer Oil. För välsignelse, när det än behövs.

Många undrar nu när jag avslutat min anställning i kyrkan, ska du sluta som präst? Nej, det ska jag inte. Jag är kallad, jag har en uppgift och jag är alltid redo, med en sten och en kruka olja i handväskan... och en bön på mina läppar och en förkunnelse i hjärtat. Sedan är det bara att gå....