torsdag 8 juli 2021

Lägg ut på djupt vatten

 Predikan Kungsbacka Gertrud 4 juli 2021 Apostladagen

Jag tog hissen flera hundra meter upp i luften och skulle se på utsikten över Shanghai från dess TV torn. Vädret i Kina den här dagen var för en gångs skull inte så disigt och ingen smog låg över staden. Jag gick runt i tornet och tog in utsikten från dess stora fönster över 300 meter upp i luften. Utanför kupolen fanns en inglasad gång längs utsidan gång med ett golv av glas där man kunde gå runt tornet. Tre gånger försökte jag mig på att kliva ut på gången, tre gånger fick jag vända in igen. Det svindlade för mig och pirrade i benen. Till slut bestämde jag mig för att jag alls inte måste våga. Samtidigt såg jag hur barn sprang runt på den här gången helt oförskräckta om den höga höjden från fast mark. Eller fönsterputsarna som hängde utanför fönstret i sina selar som satte sig på kanten för en paus i sitt arbete. Barnen var trygga på golvet av glas och fönsterputsarna litade på sina selar. 

Har du också varit med om att vilja men inte våga? När tanken svindlar och du tvekar över om du ska ge dig in på något? När du 

vill men kanske inte förmår, och skulle behöva någon som håller dig i handen och följer med dig hela vägen?

Lägg ut på djupt vatten säger Jesus till Simon och hans vänner som hela natten har fiskat utan att få någon fångst. Jesus säger till Simon att söka sig till vatten där han inte brukar fiska och våga lägga ut näten där. Och Simon gör som Jesus uppmanar honom trots att han förmodligen är skeptisk till vad Jesus säger. Men eftersom det är du som säger det så… 

Vi kan ju säga till varandra att: nu är du ute på djupt vatten, när vi upplever att någon inte har riktigt bäring och underlag för det han eller hon säger eller påstår. Eller när någon har gett sig in i något utan att veta om man kommer att klara av det. Man tar sig vatten över huvudet. 

Men Jesus kallar ut oss på djupt vatten. Det kan vara svårt att ändra riktning i liv och tanke, att vi lätt blir kvar i våra tröga vanor. Det gör Simon med, även om han har fiskat hela natten utan resultat. Kanske kommit tillbaka till stranden denna morgon, ganska uppgiven. 

Jesus vill hjälpa oss att inte stanna kvar i det invanda, han vill visa oss på de skatter som vi kan finna om vi vågar oss vidare, vågar gå på djupet med oss själva och våra liv. För någon kanske det kan kännas både skrämmande och främmande. Och emellanåt ganska obekvämt. Simon till exempel, hade precis kommit i land, lagt upp båten och gjort rent näten. Nu vill Jesus att han ger sig ut igen. Hur många gånger har vi inte tänkt: Äsch, det är ingen idé. Jag orkar inte. 

Men emellanåt kan vi behöva en knuff i ryggen, både för att komma bort från vår tveksamhet men också vår osäkerhet. När du tycker att det är både fel tid och fel plats men vill våga ändå även när vi tvekar.

Men det finns två tankar som vi kan behöva med oss. Den första är tanken: Det där klarar jag aldrig! Eller att någon annan faktiskt säger till dig: Det där klarar du aldrig. Att det skulle vara kört redan innan vi har försökt. Långt innan vi provat att lägga ut våra nät så är vi eller andra övertygade om att de kommer att vara tomma. 

Men kom ihåg, för jag vet faktiskt inte något tillfälle där Jesus bett någon att göra något och sedan sagt: Jaha, nä hä. Det funkade visst inte. För Simon går på vatten, den lame kliver upp ur sin förlamning, den blinda ser, Lasarus uppstår från de döda. Varför? Jo, för att Jesus ber dem, för att Jesus tror att det är möjligt. 

Kom ihåg, Jesus tror på dig! Och det vore lite förmätet av oss om vi då inte tror på honom. 

Det andra vi behöver komma ihåg är vad Jesus gör eller snarare inte gör.  Jesus överger oss inte. När Jesus ber oss att gå i en viss riktning så betyder det inte att han stannar kvar där han är för att se hur det går och väntar tills vi kommer tillbaka. Jesus följer med. Han följer med Simon i båten ut på djupt vatten. Han är där när båten riskerar att sjunka. 

Han står kvar hos oss, han ser oss, och han förstår oss, både våra tankar, i vår tvekan och i våra rädslor. Därför säger han till Simon och alla oss andra som vill men inte vågar. Var inte rädd. Jag är med dig alla dagar till tidens slut.

När du inte vill, när du inte vågar, när du tvekar eller är rädd. När du inte bottnar eller tror att du ska sjunka. Den gången då Simon Petrus gick på vattnet riskerade han att sjunka, först då han vände blicken bort från Jesus och ut mot vågorna. Släpp inte blicken på honom som älskar dig, kallar dig, bär dig och går med dig. Var inte rädd. Lägg ut på djupt vatten. Låt oss be

Ge oss mod att våga leva.

Ge oss mod att våga älska.

Ge oss mod att våga bära

ett bud om vår Gud och hans Son.

Ge oss kraft att kunna segra

över allt som vill oss binda.

Ge oss kraft att kunna vandra

den väg, som du stakat ut åt oss.

Ge oss tro att våga leva

var dag hand i hand med Jesus Krist” 

Amen Psalm 785


Inga kommentarer: