2 söndagen i advent
Idag är det storbak på gång i Guds rike. Eller julbak, för här finns bilder av både senap och surdeg, en bra kombination på en skinkmacka inför jul. Naturligtvis är det inte julbaket och stöket som Jesus talar om även om det känns lätt för oss att dra sådan paralleller. Men att Jesus hämtar bilder för sina liknelser i en värld och ett liv som vi känner igen är inte ovanligt och idag handlar det helt enkelt om baket och surdegen. Knappast märkligt eller särskilt laddat tänker vi, här och nu, men så var det inte där och då. Det finns flera skäl till att de som lyssnade antingen höjde på ögonbrynen, eller skrattade och kanske en del i till och med förfasades. Men vi tar det i rätt ordning. Vi stannar vid surdegen och spar på senapen en stund.
Varför skulle höja på ögonbrynen eller skratta kanske någon
undrar. Det här med surdegar och jäsning känner vi ju igen. Men det handlar
först och främst om måtten. Vem har inte läst fel på måttangivelserna någon
gång när vi bakat och nått ett resultat efter det. Den här gången berättar
Jesus att kvinna som ska baka lägger till tre mått mjöl. Det låter nog bra
tänker någon och stannar vid deciliter eller litermått. Men för denna tids
måttangivelser blir det inte 3 liter mjöl utan kanske 33, d.v.s. deg till 50
kilo bröd. Det är ett brödbak som heter duga det.
Men som så vid många andra tillfällen så har Jesus en tanke
och en avsikt med han säger och gör. Och med de stora måtten talar han om
kraften potentialen och växten i Guds rike när det vår växa till mitt ibland
oss.
Sedan kommer vi till surdegen. Även om surdegsbröd nu för
tiden är omåttligt populär både på bagerier och i bakprogram på TV så var det
betydligt mer kontroversiellt på den här tiden. I gamla testamentet så varnar
man får surdegar som får växa till. En surdeg kunde lika gärna vara synonymt
med den ondska som kan riskera att växa till och sprida sig bland folket. När
det som är allt annat än gott får växa till sig bland folket.
Vd ett annat tillfälle har Jesus till och med varnat
lärjungarna för onda surdegar som kommer från fel håll. ”Akta er för fariséernas surdeg och Herodes surdeg” säger Jesus.
Så antingen kan surdegen står för något som ska rensas ut
eller som något som istället ska få kraft att växa till. Det vekar alltså vara
skillnad mellan en sur deg och en surdeg.
Sura degar kan vara en bild för sådant som ligger i vägen
för våra syften. Som hindrar och stoppar upp. Det kan finnas inom oss eller
ibland oss, på arbetsplatser eller i våra relationer, bland kompisar, det där
som bara suger kraft som inte tycks gå att få stopp på.
Sen finns det den där andra surdegen, den som Jesus talar om
idag, detta mäktiga storbak som blir en symbol för Guds rike. Det får bli en
symbol för allt det goda som får genomsyra allt. Det goa budskapet som får växa
sig starkt, som smittar av sig. Det som kan finnas mitt ibland oss och inom
oss. När vi bakar talar vi ofta om kultur i baket. Men även vi i våra
relationer, i våra arbeten, på våra skolor och i vår värld odlar kulturer.
E bra kultur sprider sig och växer, men det kan också en
dålig kultur göra. Därför kan Jesus båda varna för den sura degen men också
uppmuntra oss att fortsätta tillsätta våra liv, våra förmågor och våra gåvor i
den goda växten, den goda surdegen. Den som vi vill ska bli allt i alla.
Kanske någon då frågar sig. På vilket sätt kan jag göra
skillnad, vad har jag att bidra med? Ja, då kanske vi får stanna upp vid det
där senapskornet ändå. Senapskornet är inte särskilt stort, du kan rulla det
mellan tummen och pekfingret. Men vilken smak, vilken kraft. Och den kraften är
du. Tänk att du kan gör skillnad. Det handlar om att både du och jag har kraft
att både förvandlas och förvandla. Att göra skillnad i världen. Det viktiga för
oss är att bestämma oss för om vi vill bli genomSURADE eller genomSYRADE! Och
det är skillnad på det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar