Gå din väg, Herr Varg

 

När jag lyssnade till evangelium i söndags när Jesus frestas i öknen av Satan, som vill få honom att följa frestelsen att stilla sin hunger och törst hos honom i stället för att hålla fast vid Gud, då kan jag inte låta bli att tänka på en av de mest sönderlästa sagorna då barnen var små.  Gå din väg herr Varg. Den handlar om tre små grisar som bor i ett hus och de är ensamma hemma. De väntar på att deras Far ska komma hem från sitt arbete. Då knackar det på dörren och en mörk och konstig röst frågar: Någon som vill ha glass? Men de tre små grisarna stänger snabbt dörren och ropar:  Gå din väg herr Varg. Precis som Jesus säger till den onde när Djävulen tog honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet och sade: "Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig." Då sade Jesus till honom: "Gå din väg, Satan. Satan frestar Jesus med den ena härligheten efter den andra.

Och när jag läste sagan för mina barn kväll efter kväll kan jag idag ana ett större djup än bara spänningen i sig. Jag ser en kamp för det som är gott och rätt och att hålla fast vid den tron. Vill ni åka en sväng, sa en glad och pigg röst. Men de tre låter sig inte luras utan stänger dörren snabbt. Lika så när den hesa men hoppfulla rösten lockar igen: Vill ni spela boll? Men dörren till det trygga hemmet förblir stängd. Den sluga och listiga rösten återkommer och lockar med allt det som de tre små grisarna i vanliga fall skulle säga ja till och längta efter: Det är fint badväder idag, sa en slug och listig röst. Vill ni följa med? Gå, din väg Herr varg och så stängde de dörren snabbt.

Ännu en gång knackar det på dörren. Är det någon hemma? sa en snäll och välbekant röst. Det är pappa! ropade de tre små grisarna. Kom in pappa! Vi har massor att berätta.

Och så är det också med oss, att vi behöver känna igen de röster som talar sant och äkta med oss, som inte bara är ute efter egna fördelar eller för att lura oss på avvägar. Det är också vad Jesus talar med oss om i liknelsen om fåren och den gode herden. 

Ur Johannesevangeliets 10e kapitel.

Den som går in genom grinden är fårens herde. För honom öppnar grindvakten och fåren känner hans röst. och han ropar på sina får med deras namn. De följer honom därför att de känner igen hans röst. Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom därför att de inte känner igen främmande röster. 

Vi behöver lära oss att känna igen det som är sant och äkta. Och det kan helt enkelt börja med en sagobok vid läggdags. Också den kan göra avtryck hos oss. Att hjälpa oss att se vilka dörrar som är trygga att öppna och vad vi vill ha i våra liv. Det som bär i förhållande till det som bryter ner och det som tär.

Det var i vilket fall en spännande upplevelse att sitta i kyrkbänken och kastas 20 år tillbaka i tiden till godnattstunden  i säng med barnen. Och ett är sant, barnen minns sagan lika bra som jag. Kanske för att den talar sant om livet.