Gör honom fri och låt honom gå!

Evangelium Joh 11:28-44 

Marta gick hem och kallade på sin syster Maria och viskade: "Mästaren är här och kallar på dig." När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom. Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom. När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött." När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta, och han frågade: "Var har ni lagt honom?" De sade: "Herre, kom och se." Jesus föll i gråt.
Det var en klipphåla med en sten för öppningen. Jesus sade: "Ta bort stenen." Sedan ropade han med hög röst: "Lasaros, kom ut." Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: "Gör honom fri och låt honom gå." 

Predikan 

Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Jesus kommer för sent för att rädda Lasaros och Maria vänder både sin sorg och sin frustration mot honom i förtvivlad anklagelse. Om du bara hade varit här. Kan du känna igen dig i bedrövan och känslan av tappat hopp, av att Gud är långt borta? I frågan: om bara du hade varit här. Varför var du inte här? Varför gjorde du inget? En del av oss påminns om dikten ”fotspår i sanden”, om den svåra tider i våra liv då bara två fotspår syns och Guds svar till människan – då bar jag dig. Då känslan av att vara buren kan vara både främmande och långt borta ibland. Om du varit här… 

Evangelium idag vill berätta för oss att Gud inte är immun mot människors smärta och sorg. Gud som VI tror på är en Gud som gråter med oss när allting är gråt. Som stannar kvar tills gråten gått åt. Kanske är det också en erfarenhet som du har gjort, att ibland är den enda trösten som finns att ge eller få, genom att helt enkelt bara förmår att vara där vi är. Tillsammans med oss. Evangelium idag vill också berätta om en Gud som inte ger upp. Inte om Lasaros, inte om dig, inte om mig. 

Berättelsen om Lasaros kan också få handla om vår egen känsla av instängdhet, antingen den som vi skapar för oss själva eller den som andra tvingar oss in i. Det får mig att tänka på hur just det här uttrycket och begreppet ”komma ut” används idag. Inte minst bland människor som inte kunnat leva sina liv i sin sanna identitet, vare sig det gäller tro, liv eller exempelvis sexualitet. Och faktum är att det händer något varje gång som en människa ”Kommer ut”. När vi får kliva fram som den vi är och vara sanna mot oss själva och varandra. Få vara den vi är. Så idag får orden till Lasaros: ”Kom ut” en ny riktning mot dig och mig. Gud delar livet med oss både på insidan och utsidan. Lyfter bort tunga stenar och befriar oss från bördor. Helt enkelt föra oss ut i livet igen. Jesus ropar sitt ”Kom ut” till oss, inte bara en gång utan många gånger under vår livsvandring. Lyfter bort stenen och låter det som varit instängd blir befriat. Gud som aldrig ger upp. 

För egen del är jag oändligt tacksam för att Gud inte tappar hoppet om mig alla de gånger som jag gör det. Jesus säger till oss: Kom ut! Livet finns för dig också. Hör livet som ropar på dig. Det är inte för sent, fast det ibland kan verka så. 

Det du behöver göra är att våga gå, framåt. Att inte skrämmas av det bländande ljuset som möter där.
Som lockar dig att stanna kvar inne i grottan, garderoben. Därför säger Jesus till alla de som väntar utanför:

Gör honom fri och låt honom gå”. Det är evangelium när det är som allra störst. 

Inte bara den befrielse, upprättelse och försoning Gud sträcker till oss, utan också den som vi räcker till varandra. Amen