Körde ett pass på gymmet denna morgon och gjorde då denna reflexion. På dessa platser finns det gott om speglar, min min notering gäller snarare var de är placerade. Efter att ha tränat nu ca 3 gånger i veckan så ser jag ett mönster i vilka som tränar och på vilken plats i träningslokalen de befinner sig. Jag som ofta håller mig till löpband, crosstrainer och roddmaskin och vissa apparater noter att jag slipper se mig i spegeln så ofta. På löpbandet har jag spegeln i nacken. Vilket jag tackar för, för att jag då slipper se för mycket av det som jag håller på att träna bort! Dessutom knallröd i ansiktet ochsvetten som lackar, hur kul är det på en skala, inte fattar jag att Victoria kunde hitta sin make på ett gym. Min son påhejar ivrigt mitt tränande eftersom han tror att det ska kunna ge samma resultat... Men för det första så ser jag bara kvinnliga tränare, dessutom, så är jag ingen prinsessa...
Det var en litterär (och enbart sådan utvikning) men faktum är att där kvinnor oftast befinner sig finns färre speglar än där jag finner männen. Jag kan inte undgå hur de samtidigt som de stånkar, stönar och lyfter ivrigt kollar in de allt större spelande musklerna i spegeln, jo, jag erkänner, jag sneglar också ;).
Men jag tror fortfarande inte att det är någon slump hur speglarna är placerade, men plötsligt slår det mig, finns det en tanke att speglarna är placerade bakom löpbandet som faktiskt mer frekventeras av kvinnorna än männen, för att männen ska se det vi försöker undvika?
Jag får fundera vidare... än så länge har jag inte kommit till stadiet lyfta skrot, i alla fall inte på skivstång... Men utan tvekan, roligt är det att träna, ännu roligare att se differensen mellan dem som trånande tittar på det stora porträttet av Rambo och spegeln på andra sidan väggen...
Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som starkast i världen är...
Inlägg
