Josef, en förebild...

Det står en man, lite i skymundan vid julkrubban. Han håller sig liksom i bakgrunden, ser ofta lite fundersam ut, som om han undrar vad det är som pågår och vad han har kommit att bli en del av. Josef är en helt vanlig man, förmodligen en snickarson och själv snickare. Som andra vanliga män har han blivit trolovad med en ung flicka. Men så händer någonting som vänder upp och ner på allt. Det händer som inte får hända. Maria är havande innan de har börjat leva tillsammans. När Josef upptäcker att Maria är gravid så tolkar han det först som att hon varit med en annan man. Han ställs plötsligt inför ett val, hur ska han hantera detta, hur förväntas det av honom att han ska agera?

Det står att han var rättfärdig och som sådan skulle han då utlämna Maria åt lagen för att hon brutit sitt trolovningslöfte till Josef. Men i stället bestämmer han sig för att skiljas från henne i tysthet – för att inte dra vanära över henne. Från vårt perspektiv är det kanske inte särskilt ädelt. Men då och där som Josef och Maria lever, är det Josef vill göra helt mot den tidens lagar och konventioner.

Men Josef har underskattat sin egen roll, för nu händer något. I en dröm får Josef reda på att Maria har blivit havande genom helig Ande. Ängeln säger: Josef, Davids Son var inte rädd för att föra hem Maria som hustru. Hon ska föda en son och han ska frälsa sitt folk. Josef, var inte rädd. Plötsligt har alla hans planer för liv och vardag ställts på ända, inte konstigt om han är rädd. Men Josef tar sin dröm på allvar. Josef lyssnar till en röst som talar till honom om en större verklighet än hans eget liv. Vi möter en man som för tvåtusen år sedan vågade lita på en dröm. Det står inget om att någon änglaskara steg ner, tutade i basuner för att bevisa för Josef att Maria skulle föda Guds egen son. Det är en enkel dröm som visar Josef den väg han ska gå och han lyssnar till Guds röst och tror.
Berättelsen om Josef, om mannen som har en så stor roll i början av Jesu liv men som sedan åtminstone i Bibelns texter hänvisas till ett liv i marginalen har mycket att säga oss. Det är en berättelse, inte bara om Guds Sons födelse, utan också om en mans kärlek och respekt till den kvinna som skulle bli hans hustru och om tillit till den Gud som han tror på. Kärlek, respekt och tillit är inga dåliga ledord. Vi talar ibland om att Bibeln har få kvinnliga förebilder, men det gäller också manliga.

Ofta är de personbilderna fyllda av stora ord, mycket tro, styrka och trosvisshet. Josef bryter av från den bilden. Han gör sig varken obetydlig eller mindre än den han är, men han tar sin uppgift på största allvar. Därför är han en förebild, inte minst för alla män som vill stå för det som är positivt i att vara man, livskamrat och pappa. Men också för oss kvinnor som också behöver en förebild i det som Josef står för. Tillit och tro, kärlek och respekt.

Livet blev knappast enklare för Josef genom det val han gjorde. Han ville gå, men Gud sade till honom att stanna. Han kunde lita på orden från Gud därför att Gud själv sa till honom, Josef, var inte rädd. Var inte rädd för att leva det liv som jag har bestämt för dig. Och Josef är en man som tar ansvar, som lyssnar till Gud och följer sina drömmar. Låt därför mannen vid julkrubban, han som står lite i skymundan, vara en påminnelse och en förebild för oss alla, män som kvinnor, söner, döttrar, syskon och livskamrater. Att inte vara rädda, och att ha tillit till Gud och lyssna på våra drömmar.

Karl-Bertil Jonsson I love him...

Tillhör ni generationen som kan alla repliker från Karl-Bertil Jonsson utantill? Som sitter och irriterande för den nya generation barn och fyller i i förväg varenda replik? jag gör. Jag älskar Karl-Bertil Jonsson. Helt enkelt... För att jag i mina drömmar också ville vara en, tjäna för den goda saken... Sen finner man sig sittandes där, medelålders och glöggfryntlig... typ. Men han är fortfarande min Idol, min Robin Hood...

God Jul från min veranda...

A little bit busy..

Det är fullt upp, jag har massor av tankar som jag skulle vilja blogga om, men jag tankar för fullt in predikningar, agendor och psalmer inför stundande gudstjänster. Ändå har jag inte så mycket. Jag har en lugn julhelg framför mig. Men det är ju dessutom golv som ska städas, gran som ska tas in och klappar som ska paketeras och levereras.. Det blir helt enkelt en liten kamp om tiden. Jag var på Torp i Uddevalla igår, för att köpa några saker, men det var liksom helt omöjligt att komma fram. Det jag ska ha finns alldeles säkert på ICA. Jag vill tro det. Jag åkte hem till kära vännen istället, tänker att jag gjorde mera nytta där, i sorgen och saknaden efter hennes pappa. Jag vägrar helt enkelt julstressen. Gör det som är viktigast. Som är jul på riktigt, och det är inte köpmarknadernas anonyma sällskap, utan kaffe i soffan och kram och tröst.

Nu är det lugnt och tyst hemma, barnen kommer på juldagen, då börjar min familjejul, innan dess ska Jesus och jag ha jul själva, och så en massa julbesökare i julbönen hoppas jag. Håller på att få till ett rim inför den också! :-)

Det var många år sedan jag lade ner de stora ambitionerna inför jul. Jag gör det jag tycker om att göra. Jag har mitt julemys... Sakerna som jag tycker bäst om att plocka fram. På julafton är jag ensam här hemma. Det ska bli skönt, ser fram emot det, jag tror inte att jag ett så dåligt sällskap. Känner mig inte ensam. För att jag har bestämt mig för att jag inte är det, helt enkelt.

Nu ska jag fortsätta med julestöket... Vi ses...

Supersöndagen hotad :(

Detta kallas tydligen för supersöndagen, dvs då julhandeln går på topp. i Washington varnas för att överhuvudtaget gå ut efter som snöovädret är så kraftigt. Och jag tänker att det är något sjukt med detta. Mina tankar under dessa kyliga dagar har varit hos alla dem som inte har något hem att stanna inne i, som inte har mat eller kläder, människor som fryser. Igår tog vi upp en kollekt till Stadsmissionen på 4000 kr. Vi kommer att fortsätta idag. Det kallar jag en supersöndag. Låt detta bli en supersöndag för alla dem som ingenting har att våra julgåvor i år får gå till dem som annars ingenting får.

För övrigt vill jag rekommendera den nya trenden som det berättades om på morgon-Tv idag, julklappar på secondhand, fynda, köp med känsla och originalitet, du inte bara spara pengar utan också miljön. Och att dessutom varje gåva har en okänd resa bakom sig gör det inte mindre spännande. Jag har köpt minst 8 begagnade klappar!

Stallet i Skärhamn

En bostadsrätt på 4 rum 110 kvadrat med jacuzzi och bredband. Långt bort från den Betlehemska verkligheten, men Jesus är vår vän och vår gäst. Herre i vårt hus, helt enkelt. Ovanför vår ringklocka sitter en ikon med hans bild. Om jag stäner min dörr för att jag inte känner igen honom så kan han peka poå den och säga, jag bor här. här är jag född...

julgran på plats

Något av de allra svåraste valen i livet :) är detta med julgran, den eller den eller den eller den. Hur många gånger har vi inte vandrat runt och sedan glömt var den där perfekta granen stod i jakt på en som är ännu mer perfekt. idag tog vi det på promenadavstånd, grannen 500 meter bort säljer julgranar, vi gi8ck dit för att köpa en, kom hem med två, hur i hela världen gick det till... Jo, vi skulle bara ha en gran ute i år, vi bor för trångt... Jag hade skaffat fotfäste och ute belysning, nu står den så vackert på sin plats och kan få barra hur mycket som helst utan att jag vare sig behöver vattna eller bry mig. men så kom barnen - bara en liten inne mamma... Och så hittade de en liten, som jag fick lite billigare. Och vilken mamma kan väl motstå. Så nu har jag en gran utanför fönstret som lyser så vackert. Den andra väntar på att få tas in, men det blir nog på juldagen när barnen kommit tillbaka från sin pappa. Det är ju bra om den inte har börjat barra innan de kommer hem igen. Hem förresten, vad är hemma... Man kan ha många hem. Jag tror att jag kan klämma in den lilla granen. och inser att barn har en vansinnigt stor övertalningsförmåga...