Jämställdhet - igen...

Jag brukar inte lägga mig i politiken, tycker gör jag men oftast inte offentligt. Men ikväll blev jag trött, kanske för att jag blev personligen berörd, som ensamstående mamma. Moderaterna har stämma i Göteborg, nu föreslår de ett delat barnbidrag mellan mammor och pappor. Med motiveringen ungeför enligt följande; kvinnor hävdar att det oftast är de som ser att barnens byxor blir för korta, kläderna för gamla och ser till barnens alla olika behov. Då får de också stå för kostnaden när det ska köpas nytt. Detta vill moderaterna lösa med att ge hälften av barnbidraget till papporna med avsikt att de ska ökas i sitt medvetande om barnens behov och gå in både i engagemang och bekostnad av vad barn behöver... Det är en god tanke. Jättebra. Mina barn har en pappa som redan har och är allt det där... Engagerad och ser till barnens behov. Men inte av ekonomisk motivering utan för att han är en bra pappa till sina barn. En engagerad pappa blir man inte på ekonomiska grunder. Jag tror att det finns en stor risk att kvinnor som oftast, inte alltid, har det stora ansvaret för barnen och även det ekonomiska, kommer att fortsätta ha det, men måste göra det genom att istället ta av sina egna medel. Med det påståendet komner jag att kallas både fördomsfull och motarbetande all jämställdhet. Det får jag väl ta då...

Med barnbidraget OCH föräldraskapet kommer också förpliktelser. Mitt förslag är då att att samtliga utgifter för barn skall delas lika mellan båda föräldrar, att både utgift och inkomst, förpliktelser och förmåner balanseras enligt förmåga att betala. Om man inte litar på föräldrars goda förnuft att själva avgöra vad som är bäst...