Vi blev medbjudna på en seglingstur idag. En sådan där dag då havet glittrar, vinden tar tag i seglen och båten lutar precis så mycket att man känner sig levande. Det var något särskilt med att sitta vid rorkulten. Att upptäcka hur en nästan omärklig rörelse med handen får båten att ändra kurs. Små justeringar som gör stor skillnad. Vi sa till varandra det som nog de flesta säger när det börjar gå undan:
– Så fort det går! Men vår båtkapten log tillbaka och svarade:
– Det känns så eftersom vi har vinden emot oss. När vi seglar hem kommer vi att ha medvind. Då går det faktiskt fortare, men det kommer inte att kännas lika mycket.
Det där fastnade hos mig. Hur ofta luras vi inte av fartvinden? Vi tror att det går som snabbast när motståndet känns mest. När håret blåser bakåt och det tar emot i ansiktet. Men ibland är det precis tvärtom. Det är när vinden ligger bakom oss, när allt flyter och båten nästan ljudlöst skär genom vattnet, som vi egentligen gör vår bästa fart. Kanske är det likadant i livet.
Det finns perioder då vi kämpar. Kalendern är full, besluten många och vardagen känns som en ständig kryss mot vinden. Då känns det åtminstone som att det händer mycket. Vi är upptagna, trötta och tänker att vi måste vara på väg någonstans. Men medvind ser annorlunda ut. Då finns inte samma fartvind i ansiktet. Arbetet flyter, relationerna bär och dagarna har ett lugn över sig. Det är lätt att tro att vi står stilla, fast vi egentligen rör oss snabbare än någonsin.
Kanske är det därför vi ibland blir fartblinda. Vi mäter livet efter hur mycket det känns, inte efter vart vi faktiskt är på väg. Segling handlar heller inte om att köra rakt fram. Den som har vinden emot sig måste kryssa. Det blir en omväg, men ändå den snabbaste vägen mot målet. Livet ser ofta ut så. Vägen är sällan spikrak. Ibland får man ändra kurs, slå över och ta en annan riktning. Inte för att man har gett upp, utan för att det är så man kommer fram. När vi kom tillbaka till hamnen hade jag lärt mig något mer än hur man håller en rorkult. Jag hade lärt mig att fartvind inte alltid är medvind. Och kanske behöver vi påminna varandra om det ibland, särskilt de dagar då livet känns stilla. Bara för att det inte blåser i ansiktet betyder det inte att du inte är på väg.
Kryssa lugnt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar