Ur Helgens psaltarpsalm
”Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.”
Det är en kort mening, men den rymmer så mycket.
Precis som
när Leonard Cohen sjunger:
“There is a crack in everything, that’s how the light gets in.”
Orden fångar något djupt mänskligt. Våra liv är inte hela,
inte täta, inte perfekta. Det finns sprickor – sår, misslyckanden, förluster,
tvivel. Ofta försöker vi dölja dem, laga dem snabbt, eller låtsas som om de
inte finns. Men kanske är det just där, i sprickorna, som ljuset hittar sin väg
in.
Psaltarens ord talar inte om ett bländande ljus som suddar
ut allt mörker. Det talar om ett ljus som gör det möjligt att se.
I ditt ljus ser vi ljus. Som om Guds ljus inte
först och främst tar bort sprickorna, utan lyser igenom dem.
Livets källa finns inte i vår egen styrka eller helhet, utan
hos Gud. Och ljuset kommer inte för att visa hur perfekta vi är, utan för att
vi – mitt i vår bräcklighet – ska kunna ana riktning, hopp och liv.
Så får vi komma som vi är. Med våra sprickor. Med vår
längtan. Och lita på att ljuset inte kräver fullkomlighet för att tränga
igenom. Det räcker att vi vänder oss mot källan.
Bön
Gud,
hos dig är livets källa.
När våra liv känns torra, spruckna och ofullständiga,
påminn oss om att det är hos dig livet har sitt ursprung.
Du ser våra sprickor –
det vi bär av sår, tvivel och förluster.
Det vi helst döljer för andra
och ibland också för oss själva.
Tack för att ditt ljus inte kräver helhet,
inte perfektion,
utan söker sig fram just där vi är bräckliga.
I ditt ljus får vi se ljus –
en glimt av mening,
en riktning att gå,
ett hopp som bär även när allt inte faller på plats.
Hjälp oss att våga komma som vi är.
Att vända oss mot källan
med vår längtan, vår trötthet och vår tro.
Låt ditt ljus lysa genom våra sprickor
och göra oss levande.
Amen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar