Skyd ente - Här är fôlk

 

Krig rasar, människor tvingas fly och barn växer upp med bomber i stället för framtidsdrömmar. Vi ser bilderna på nyheterna, förfäras och känner vanmakt. Sedan går livet vidare. Vi lagar middag, går till jobbet och planerar för morgondagen. Men någonstans finns en människa som inte vet om det finns någon morgondag. På mitt kontor hänger en broderad tavla som jag fått av min vän Ingela. Där står, på kärv och träffsäker Tjörndialekt: ”Ä i garna som skyder ser i ente att här är fôlk, sa tjörnbun som va ude i kriget.”

Den 24 oktober är det FN-dagen. FN bildades för att världens länder skulle samarbeta för fred, mänskliga rättigheter och människors värdighet. Ändå ser vi hur krig fortsätter, städer förstörs och familjer slits sönder. Det är lätt att fråga sig vad en broderad tavla eller en FN-dag egentligen kan göra när bomberna faller. Men kanske hjälper orden oss att minnas det allra viktigaste: Bakom varje konflikt finns människor. I Bibeln finns en vision om en annan värld. Profeten Mika skriver: ”Då skall de smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar.” Vilken bild! Vapen som använts för att döda blir redskap som hjälper livet att växa. Det som förstörde får i stället bygga upp. Det kan kännas långt borta när vi ser dagens krig. Men vi behöver visionen om en annan värld. En värld där vi använder vår kraft och våra resurser till att skapa liv i stället för att förstöra det.

Fred handlar inte om att blunda för motsättningar. Det handlar om att stå upp för den som hotas, skydda den som är utsatt och aldrig sluta se en medmänniska i den vi uppfattar som vår fiende. FN kan samla länder, förhandla och försvara mänskliga rättigheter. Men ansvaret för människors värdighet finns också hos oss. I hur vi talar om andra, hur vi bemöter varandra och hur vi reagerar när någon behandlas illa. Vi kan inte stoppa alla krig. Men vi kan hjälpa människor på flykt, trösta den som sörjer och vägra vänja oss vid andras lidande. Vi kan välja medmänsklighet framför förakt och hopp framför uppgivenhet.

Inför FN-dagen tänker jag på min broderade tavla. Jag önskar att orden hängde på väggarna i världens parlament, förhandlingsrum och militära högkvarter. Men kanske behöver de framför allt finnas inom oss själva. För våldet börjar när vi slutar se den andre som en människa. När vi bara ser en fiende och glömmer att också där finns någon som älskar, sörjer och längtar efter trygghet. Fred börjar inte bara när vapnen tystnar. Den börjar också när vi ser varandra, lyssnar och vägrar göra någon människa osynlig. Kanske är det just där vi måste börja. Med de enklaste och viktigaste orden:

Här är fôlk.

 

 

Bön inför FN-dagen

Gud, du som har skapat varje människa till din avbild,

Vi ber för alla som lever i krig och rädsla,
för dem som sörjer, flyr och längtar efter fred.
Ge världens ledare mod att söka fred
och vishet att värna människors liv.

Hjälp oss att se människan
bakom varje gräns och konflikt.
Låt oss inte vänja oss vid andras lidande.

Ge oss mod att välja medmänsklighet
framför förakt och hopp framför uppgivenhet.

Påminn oss om det allra viktigaste:

Här är fôlk.

Amen.